Klassrummet skiner med rutiner

"Elever gör inte som vi lärare säger utan som vi gör". Detta är en uppenbar sanning för många av oss. Att sluta med vissa vanor och ändra andra kräver mer än goda insikter och avsikter. Vetskapen om vad vi vill ändra är så klart nödvändig men inte alltid tillräcklig. Alltför ofta blir det vi vill att eleverna ska göra endast abstrakta uppmaningar med en oklar inre målbild för dem.

“What we permit, we promote.”
                     Tom Bennett

Insikt
Skapa rutiner genom att bryta ned dem i små steg och träna dem tillsammans med eleverna.

Bakgrund
Tom Bennett är en forskare och grundare av ResearchED som arbetat för den Brittiska regeringen i framtagandet av riktlinjer för hur beteendepsykologi (eller beteendedesign som det också kallas) kan tillämpas i klassrummet. Han kom för några månader sedan ut med en bok som heter “Running the room”. Han är otroligt rolig att lyssna på – mycket påläst och alltid med glimten i ögat på det där lite torra brittiska sättet.

Strategi
Välj en rutin, t.ex. hur eleverna kommer in i klassrummet, hur lektionen ska starta, hur vi fördelar ordet i klassrummet, hur vi avslutar, hur vi ger feedback. Vad som helst. Bryt sedan ned den handlingen i mindre handlingar, i små steg, och öva den med eleverna. Kanske kan ni tävla och se hur mycket snabbare ni kan bli. Viktigt så klart är att försöka göra det lite roligt och berömma klassen eller specifika elever i de små handlingarna när de lyckas. Tydliga strukturer och uppmuntran av positiva beteenden är en magisk kombination i klassrummet.

För lite inspiration titta på videon nedan och lägg märke till hur läraren tränar en typisk klassrumsrutin (att dela ut papper) med eleverna på ett respektfullt och effektivt sätt. Det kan tyckas som en petitess, men tänk hur mycket tid och småtjafs som kan besparas.

Fördjupning
Se gärna en längre föreläsning med Tom Bennett som gavs under ResearchED i Haninge 2018. Skapa skolkultur. ResearchEDs youtube-kanal är helt fantastisk med en mängd föreläsningar av människor som vill förbättra skolan. Ämnena spänner över ett brett fält så det finns säkerligen något som lockar dig.

Ett kort läsvärt blogginlägg av Tom Bennett
GETTING BEHAVIOUR RIGHT FROM THE START – TOM BENNETT

En väldigt bra bok på svenska av Peter Karlsson att kanske investera i
Tydlighet, ledarskap & uppmuntran: positivt beteendestöd i klassrummet

Fundera, förbättra och sprid vidare!

Marcus & Anna

Digitala tankar för digitala dagar

Det här inlägget har inspirerats av The Education Endowment Foundation (EFF) som är en oberoende stiftelse i Storbritannien och som både sammanställer och genomför forskning i och om skolan. På deras hemsida finns det en mängd evidensbaserad forskning som de rankar olika pedagogiska strategiers effektiviteten utifrån hur starkt forskningsstöd strategin har och kostnaden för införa den på en skola. 

“There’s a limit to how good a lesson can be when you’re trying to interact with your students through a keyhole in the door.”

Doug Lemov

“There is a reason that homeschooling is rare.”

Robert Slavin

Insikt
Ett evidensbaserat stödverktyg som lärare kan ta hjälp av för att planera och reflektera över sin undervisning under pandemin. 
Bakgrund
EFF har gått igenom 60 metaanalyser som handlar om distansundervisning. Resultaten visade på några generella slutsatser: 
- Kvaliteten på undervisningen dvs. hur väl läraren kan ge relevanta förklaringar, exempel och feedback är viktigare än hur själva lektionen är uppbyggd. 
- Eleverna, särskilt de med behov av särskilt stöd, måste ha tillgång fungerande teknologi och support. 
- Interaktioner mellan eleverna kan höja såväl motivationen som lärandet. 
- Eleverna behöver träning i metakognitiva strategier som checklistor, mål för dagen och utvärderingsmallar. 
- Olika metoder passar olika elever och ämnen, tex. kan frågesporter träna ord och begrepp men inte mer resonerande kunskaper. 
Strategi
Här är deras förslag till lektionsmodell:
1. Aktivera förkunskaper, gå igenom det vi gjorde förra lektionen.
2. Förklara lärandemålet steg för steg, vägled eleverna genom att “Tänka högt”, dvs. hur du tänker kring det som ska läras in. Låt de få se en “expert i arbete”.
3. Öva kunskaper och färdigheter ofta, släpp gradvis på självständigheten.
4. Reflektera med eleverna. Låt de få tänka kring vad de kan, hur väl de kan det och vad de inte kan, vad som gick bra och hur de kan förbättra sig till nästa gång. 
5. Repetera viktiga begrepp och förmågor. Ju mer eleverna får plocka fram det från långtidsminnet desto starkare blir lärandet. 

På deras hemsida finns en planeringsmall med exempel på lektioner och hur läraren kan lägga upp undervisningen mer konkret.

Fördjupning
Edutopia.org har skapat en kort (2 min) men väldigt informativ film om hur lärare kan arbeta formativt i en digital miljö. Vi har även tagit med tips på hur vi kan peppa vårdnadshavare där hemma att läsa tillsammans med sina barn och ungdomar.

Fundera, förbättra och sprid vidare!

Marcus & Anna

Resonera mera med SOLO-taxonomin

Detta inlägg handlar om förmågan att kunna resonera och hur vi kan tänka kring att utveckla det hos våra elever – stora som små. Det teoretiska ramverk som influerat oss mest när det kommer till att försöka göra denna abstrakta förmåga någorlunda konkret är SOLO-taxonomin som skapats av John Biggs och sedan vidareutvecklats av Pam Hook. 

“SOLO is a model of learning that makes learning intentions and success criteria visible to students and teachers. With SOLO they have a powerful new language to talk about teaching and learning.”

Pam Hook, “First Steps with SOLO Taxonomy: Applying the model in your classroom”

Insikt
Grundidén är att utgå från kunskapsområdets viktigaste begrepp och sedan se sambanden mellan dem (t.ex. orsaker och konsekvenser, likheter och skillnader), och sist tillämpa dem i nya situationer. Det som inom forskningslitteraturen benämns transfer
Bakgrund
SOLO (Structure of the Observed Learning Outcome) är en modell för lärare när de planerar och bedömer progression i lärandet. Det är ett sätt att beskriva hur eleven rör sig från mer ytlig till mer djup förståelse och sist kunna använda den självständigt i nya sammanhang. 

Här är en kort sammanfattning av Pam Hook.

Pam Hooks youtube-kanal med korta och koncisa filmer.

Strategi
1. Ta ett kunskapsområde som ni arbetar med eller snart ska påbörja. 
2. Försök sedan att tänka på vilka 5-10 viktiga, övergripande begrepp som eleverna behöver förstå för att kunna förklara detta kunskapsområde. Det kan handla om alltifrån trafik, dans, geometri, berättande text till kvantfysik. Självklart kommer begreppens grad av abstraktion och antalet att skilja sig över åldrarna. 
3. Grunden är att eleverna ska lära sig vad begreppen betyder, kunna definiera dem, återge dem med egna ord.
4. Sedan handlar det mycket om att lära dem hur de hör ihop, vilka samband vi kan se mellan dem. Hur hör trafikljus ihop med olyckor? Hur hör personen ihop med platsen i berättelsen? 
5. Sist, och för att verkligen se om eleverna kan använda kunskapen på ett självständigt och lämpligt sätt, behöver vi träna samma begrepp men med nya exempel - en ny trafikolycka, ett nytt geometri tal och en ny berättelse. 
Fördjupning
Här är en kort film om hur en skola implementerat SOLO-taxonomin.

Mycket av “tänket” känns igen i Göran Svanelids “Big 5”. Här är två föreläsningar av honom med en mängd konkreta tips för hur man kan arbeta med resonemangsförmågan i alla åldrar. Vi hittar nya tips och infallsvinklar varje gång vi ser om filmerna.

The Big Five - de fem förmågorna, del 1
The Big Five - de fem förmågorna, del 2

För er med lite äldre elever kan nedanstående filmer även vara till hjälp för att förstå vad resonemang kan betyda. Men för er med yngre elever så kanske ni får inspiration från filmerna för att kunna hitta på mer åldersadekvata sätt att förklara resonera på.

Orka plugga – Förstå kunskapskraven (Här finns fler filmer med olika teman)

Orka plugga – Skriv bättre (Här finns fler filmer med olika teman)

Fundera, förbättra och sprid vidare!

Marcus & Anna