I vårt förra inlägg diskuterade vi teorin bakom varför just uppmärksamhet är grunden för lärande. Att få elevernas uppmärksamhet är svårt, att bibehålla den över tid och ständigt behöva ta tillbaka den är en ännu större utmaning. Hur går vi då tillväga? Hur kan vi skapa en kultur i klassrummet där vi förväntar oss att 100% av eleverna ska tänka på det vi vill att de ska lära sig? Vi kommer i detta inlägg presentera några tekniker som vi tror behöver vara grunden i alla klassrum, oavsett ämne eller ålder. Först lite repetition…
Två problem, kopplade till uppmärksamhet (eller bristen på uppmärksamhet) är när elever blir distraherade eller känner sig förvirrade. Utifrån den forskningen vi har läst, kokar vi ned det till tre möjliga lösningar för lärare att arbeta med:
- Minimera multitasking och distraktioner
- Maximera tydlighet i undervisningen
- Maximera elevernas förförståelse
Det finns olika problem när det kommer till att eleverna ska rikta och behålla sin uppmärksamhet i klassrummet: att multitaska eller att vi utsätts för distraktioner. Att multitaska, dvs. att vi gör två saker samtidigt, kan exempelvis handla om att elever förväntas lyssna på en genomgång samtidigt som de surfar på internet (i tron om att de kan lyssna lika bra). När elever tvingas hantera tre informationskällor (bok, tidning och ett videoklipp) så utsätts de för att göra flera saker samtidigt. Att dörren in till klassrummet öppnas för att kollegan eller rektorn behöver säga något är ett exempel på distraktion. Att ha olika planscher framme vid tavlan som inte stödjer lärandet här och nu eller att eleven som sitter och tänker på vem hen ska sitta vid på lunchen.
Lärare kan inte skala bort alla tänkbara distraktioner som kan uppstå i ett klassrum. Men det vi kan göra är att, på ett mer medvetet sätt, reflektera över vad i vår undervisning och lärmiljö som antingen stjälper eller hjälper eleverna att tänka på det vi vill att de ska tänka på.
Förvirring uppstår lätt när det är otydligt vad vi ska lära oss, hur vi ska lära oss det, när lektionen slutar eller hur vi socialt förväntar bete oss som elever (med andra ord tydliga regler och rutiner). Ju mindre kunskaper vi har om det vi förväntas tänka på desto mer förvirrade upplever vi oss. På samma sätt känns tillvaron mer förutsägbar och meningsfull om vi upplever det vi ska tänka på som sammanhängande och kan koppla det till tidigare kunskaper.
Att ha förståelse om hur vårt minne fungerar framträder som allt viktigare när det kommer till att förstå lärande. Att ha starka minnen och information lagrad i långtidsminnet är en enorm frigörelse för vårt arbetsminne. Med andra ord: vår förmåga att tänka på nya saker ökar om vi kan koppla dem till minnen (förkunskaper) vi redan har. På så sätt kan vi spara både tid och “tankeenergi” och fokusera vår uppmärksamhet på mer effektiva sätt, vilket kan minska att förvirring eller distraktion uppstår kopplat till att vi maximerat förståelsen.
Generellt sett kan vi uttrycka våra lösningar som att vi vill tömma omgivningen på distraktioner genom att arbeta med bl a. signaler, rutiner och regler (förväntningar). Vi vill även fylla på långtidsminnet med kunskaper genom att bl a. klargöra, modellera, repetera och variera.
Här kommer några få tips som vi hoppas kan hjälpa dig att skapa ett klassrum som hjälper elever att fokusera sina ansträngningar på att tänka (hårt!) på det vi vill att de ska lära sig:
Placering – Att arbeta med bestämda placeringar kan minimera oro om vem man ska sitta eller diskutera med. Det möjliggör att elever mer effektivt kan komma igång i arbetet och ger mer utrymme för lärande.
Text: Karlberg Nilsson
Krokar – Med krokar kan vi haka upp lektionens start eller innehåll på ett intressant sätt för våra elever. Syftet är att väcka deras intresse vilket kan göras med en historia, kort film, gåta eller problem. Det handlar om att fånga eleverna vid start och väcka deras intresse, men vara försiktiga så att inte alltför mycket fokus hamnar på annat än lärandemålen.
Text: 7 ways to use ”the Hook” to grab students attention
100% – Handlar om att skapa en norm, förväntningar och betydelse om att “alla ska med” 100% av klassen. Ska alla slå upp boken? Ska alla titta på dig eller eleven som fått ordet? Ska alla vara tysta? Ska alla ställa sig bakom stolen? Vi försöker skapa normer kring vad som är viktigt i klassrummet. Med andra ord kommer vi inte att sätta igång eller börja prata förrän alla är tysta och är med oss.
Text: Doug Lemov
Helklasssvar – Det kan handla om att hålla upp fingrar, arbeta med svar och frågor via miniwhiteboards, laminerade kort eller andra röstningssystem. Vi vill skapa en förväntan om att alla tar ansvar för att delta. Alla elevers svar är viktiga. Den känslan bidrar till att hålla fokus.
Länk: Tips for Teachers, Barton
Inga avhopp – Att som lärare inte nöja sig med elevsvar som “jag vet inte”, att man som lärare snarare arbetar med att stödja och ha höga förväntningar. Om elever känner att de kan svara att de inte kan skapa en norm av att de inte behöver anstränga sig. Istället kan lärare ställa en lättare fråga, en annan klasskamrat får svara och första eleven får upprepa svaret. Tanken är att eleven behöver anstränga sig och att det är det normala.
Länk: TLAC
Positiv uppmuntran – När eleven anstränger sig ser vi till att uppmuntra och förstärka det. Vi sätter ord på det de gör eftersom människor har en tendens till att vilja göra det som de är bra på. Det är lätt att vi människor fokuserar på det negativa. Om vi uppmärksammar det som eleverna är bra på, till exempel att stå i led, delta, göra läxorna och äta i lugn och ro i matsalen, är chansen större att dessa beteenden ökar.
Fundera, förbättra och sprid vidare!
Anna & Marcus
Ps.
Klicka här för att följa våra blogginlägg!
FortBildaSkolan 