Den 6 maj kommer vi att tala på researchED i Haninge. Det känns snudd på overkligt att konkurrera om publiken med förebilder som Dylan Wiliam, Torkel Klingberg, Jonas Vlachos, Kate Jones, Bruce Robertson, Paul Kirschner, Åsa Hirsh och Maria Sundén Jelmini. Anmäl dig här! I år kommer vi att lyfta uppmärksamhetens (ofta förbisedda) betydelse iFortsätt läsa ”“Lärare blir elever” – världsledande forskning på researchED Haninge”
Författararkiv:FortBildaSkolan
Strategier som stärker lärande – “Mixningseffekten”
När det kommer till att lära sig nya kunskaper och färdigheter tenderar vi att dela upp inlärningen i olika block eller serier. Vi börjar öva på något och när vi kan det så går vi vidare till nästa. Mixning eller “interleaving” som det heter på engelska handlar istället om att öva på olika kunskaper ochFortsätt läsa ”Strategier som stärker lärande – “Mixningseffekten””
Varför eleven inte bör vara sin egen upptäcktsresande
Idén till detta inlägg har grott under längre tid. 2018 sände Sveriges radio det prisbelönta reportaget “Skolan & kunskapskraven” av Katarina Gunnarsson och för inte så länge sedan satte de ihop en ihopklippt version med underrubriken: “Hur kommer det sig att föräldrar inte förstår de stora abstrakta hemuppgifterna deras barn får med sig hem frånFortsätt läsa ”Varför eleven inte bör vara sin egen upptäcktsresande”
Strategier som stärker lärande – ”Testningseffekten”
En av de viktigaste resultaten från kognitiv psykologi är “Testningseffekten” eller “Testeffekten”, dvs. att genom mental ansträngning plocka fram kunskaper från långtidsminnet i arbetsminnet. Med andra ord handlar det inte om att läsa om en text eller se om ett youtube-klipp, utan att från minnet aktivt försöka minnas något vi försökt lära oss tidigare. EttFortsätt läsa ”Strategier som stärker lärande – ”Testningseffekten””
Strategier som stärker lärande – ”Spridningseffekten”
Lärande handlar till stor del om att minnas kunskaper och sedan tillämpa dem på ett anpassat sätt i den situation vi befinner oss i. En central fråga blir således: Hur minns vi kunskaper på bästa sätt? Vi kommer i denna bloggserie skriva om fem minnesstrategier som har ett starkt stöd i forskningen och som viFortsätt läsa ”Strategier som stärker lärande – ”Spridningseffekten””
Tre myter och fyra principer från beteendepsykologin för skolan
“Your beliefs become your thoughts,Your thoughts become your words,Your words become your actions,Your actions become your habits,Your habits become your values,Your values become your destiny.” ― Gandhi Skolutveckling handlar i mångt och mycket om att förändra människors beteenden, oavsett om det handlar om personal, elever eller vårdnadshavare. Det kan vara att få lärare att fyllaFortsätt läsa ”Tre myter och fyra principer från beteendepsykologin för skolan”
Hur kan checklistor stödja vår vardag?
“In fact, when I compared the complexity of teaching with that much more highly rewarded profession, ‘doing medicine,’ I concluded that the only time medicine even approaches the complexity of an average day of classroom teaching is in an emergency room during a natural disaster.” Lee Schulman Att lärarens vardag är komplex är det förmodligenFortsätt läsa ”Hur kan checklistor stödja vår vardag?”
Varför är det svårt att analysera data?
Det här blogginlägget är lite annorlunda och mer övergripande kring hur vi kan tänka om analys i skolans värld. Att fastslå orsaken till ett problem är svårare än vad vi tror och nedan följer några tankeverktyg som vi kan ha med oss för att förhoppningsvis tänka en aning klarare. Det här är sommarens tankenöt –Fortsätt läsa ”Varför är det svårt att analysera data?”
“Fråga alla, välj en” – en diktatorisk teknik i ett demokratiskt klassrum
Frågetekniken som vi kommer att utveckla i detta inlägg kallas för “Cold calling” och betyder i princip att en säljare kontaktar en person som inte visat intresse av att bli kontaktad – tänk er en jobbig telefonförsäljare som sitter framför en dator som automatiskt ringer upp ett slumpmässigt nummer från ett register. Tekniken går iFortsätt läsa ”“Fråga alla, välj en” – en diktatorisk teknik i ett demokratiskt klassrum”
Hur kunskap är organiserat i minnet
Vår förståelse av världen är kopplad till våra kunskaper i långtidsminnet. Vi människor ser världen genom våra minnen. Det är genom våra minnen som vi tolkar och ger mening till det vi upplever i nuet. Det är även genom våra minnen som vi lättare kan komma ihåg saker i framtiden. Detta inlägg kommer att handlaFortsätt läsa ”Hur kunskap är organiserat i minnet”