Vi är två skolutvecklare (och syskon) som älskar läraryrket och brinner för att ständigt bli bättre!
Vi skriver om allt ifrån generella tankar kring utbildning och skolutveckling till specifika strategier som kan tillämpas i klassrummet. Till varje inlägg länkar vi till relevanta artiklar, poddar, bloggar, böcker och videor.

Bara för att vi lärare kan bli bättre betyder det inte att vi är dåliga. Vår ambition är att skapa en skola där lärare och elever mår så bra som möjligt och lär sig och utvecklas så mycket som möjligt. På den resan tror vi att vissa vägar är bättre än andra. Dessa vägar vill vi sprida. Vi hoppas att du tar essensen ur dem och förvandlar dem till dina egna – i ditt klassrum och på din skola.
På väg mot världens bästa skola!
Anna Danielsson & Marcus Danielsson
- Vad händer när vi analyserar undervisning utan att förstå hur lärande fungerar?Skolor satsar ofta på resultatanalys. Man studerar prov, kartläggningar och måluppfyllelse för att förstå vad som behöver utvecklas. Ändå uteblir resultaten ibland trots systematiskt arbete. En vanlig förklaring är att resultatanalysen inte kopplas till undervisningsanalysen, den del som visar varför eleverna presterar som de gör och hur de faktiskt lär sig. Det som ofta saknasFortsätt läsa ”Vad händer när vi analyserar undervisning utan att förstå hur lärande fungerar?”
- Från uppmaning till undervisningDet här inlägget bygger på två texter: What is ‘Good’ Behaviour and How Can Teachers Encourage It? och Turn and Talk: An Evidence-Based Practice. Båda visar hur tydliga förväntningar och välfungerande rutiner kan höja undervisningens kvalitet och skapa bättre förutsättningar för lärande. “Turn and Talk” är ett exempel på en sådan rutin. Den är enkel,Fortsätt läsa ”Från uppmaning till undervisning”
- Vad kännetecknar effektiv undervisning?Och varför explicit undervisning inte är en mirakelmetod Det här är den tredje delen i vår serie om vad som har stor potential att fungera i klassrummet. I del 1 tittade vi på Project Follow Through (världens största utbildningsstudie) och vad den visade om undervisningsmodeller som hjälper elever att lyckas. I del 2 fördjupade viFortsätt läsa ”Vad kännetecknar effektiv undervisning?”
- Direct Instruction: Vad visar 50 års forskning?Fortsättningen på berättelsen om vad som faktiskt fungerar i undervisning Det här inlägget är del 2 i en serie om Direct Instruction (DI) och dess forskningsstöd. Om du inte läst del 1, så börja gärna där. Det handlar om Project Follow Through, ett unikt amerikanskt program som följde tiotusentals elever under flera år och somFortsätt läsa ”Direct Instruction: Vad visar 50 års forskning?”
- Varför känner så få till världens största utbildningsstudie?Tänk om det redan finns stark forskning om vad som fungerar i klassrummet, men att vi inte känner till den? Det här blogginlägget består av tre delar och lyfter framförallt fram en av de mest anmärkningsvärda, men förbisedda, studierna inom utbildningsforskning. Del 1 handlar om Project Follow Through, ett federalt program i USA som följdeFortsätt läsa ”Varför känner så få till världens största utbildningsstudie?”
Scrolla ned och läs våra tidigare inlägg
Resonera mera med SOLO-taxonomin
Detta inlägg handlar om förmågan att kunna resonera och hur vi kan tänka kring att utveckla det hos våra elever – stora som små. Det teoretiska ramverk som influerat oss mest när det kommer till att försöka göra denna abstrakta förmåga någorlunda konkret är SOLO-taxonomin som skapats av John Biggs och sedan vidareutvecklats av Pam…
Fortsätt läsDigitala tankar för digitala dagar
Det här inlägget har inspirerats av The Education Endowment Foundation (EFF) som är en oberoende stiftelse i Storbritannien och som både sammanställer och genomför forskning i och om skolan. På deras hemsida finns det en mängd evidensbaserad forskning som de rankar olika pedagogiska strategiers effektiviteten utifrån hur starkt forskningsstöd strategin har och kostnaden för införa…
Fortsätt läsKlassrummets Kling och Klang: Lärandemål och framgångskriterier del 1
Ett sätt att effektivisera lärandet och engagera eleverna är att låta dem veta vad som förväntas av dem, vad de har lyckats med, vad de kan utveckla och hur de kan gå vidare i nästa steg. (Inte helt olikt hur vi lärare fungerar.) Att veta vart vi ska och hur vägen dit ser ut är…
Fortsätt läsKlassrummets Kling och Klang: Lärandemål och framgångskriterier del 2
Föreställ dig att du är med i ett matlagningsprogram på Tv och programledaren pekar på ett matsalsbord med en mängd råvaror och grönsaker och säger: “Dagens uppgift är att göra en enbärstekt renfilé med mandelpotatispuré smaksatt med Västerbottensost, viltkorv, rårörda lingon, viltsky, smörstekt ekskivling och senapsfrön (taget från A La carte Menyn på Grand Hotell)”.…
Fortsätt läsKlassrummet skiner med rutiner
”Elever gör inte som vi lärare säger utan som vi gör”. Detta är en uppenbar sanning för många av oss. Att sluta med vissa vanor och ändra andra kräver mer än goda insikter och avsikter. Vetskapen om vad vi vill ändra är så klart nödvändig men inte alltid tillräcklig. Alltför ofta blir det vi vill…
Fortsätt läsEvidensbaserad skolutveckling: uppsatt på en piedestal eller kastad på en soptipp?
När vi hör om evidensbaserade undervisningsstrategier ryggar några av oss oreflekterat tillbaka medan andra okritiskt omfamnar dem. I skoldebatten används numera begreppet evidensbaserad alltmer flitigt och kritiskt. Låt oss försöka reda ut begreppet i alla fall något! Sedan en tid tillbaka har vi intresserat oss för hur evidensbaserad (eller informerad som det ibland kallas) praktik…
Fortsätt läsPå jakt efter en balanserad kunskapssyn del 1
Vad är kunskap, enligt läroplanen? Vi börjar med ett litet lättare ämne så här i skolstarten, nämligen: vad är kunskap? Vi misstänker att om vi skulle fråga 30 olika lärare, så skulle vi få 30 olika svar om hur kunskap kan definieras och hur man ser på huruvida eleverna verkligen besitter den kunskapen som vi…
Fortsätt läsPå jakt efter en balanserad kunskapssyn del 2
I takt med den tekniska och digitala utvecklingen hör vi ofta att det är svårt att konkurrera om elevernas intresse, engagemang och tålamod. Det är lätt att hamna i ”aktivitetsfällan”, där vi som lärare är ute efter att producera roliga och intresseväckande arbetsuppgifter – att gå i skola ska ju vara kul. Och det ska…
Fortsätt läsPå jakt efter en balanserad kunskapssyn del 3
Inledning Baklängesplanering är en gammal och välanvänd strategi i moderna kläder. Redan år 1950 gav professor Ralph W. Tyler vid University of Chicago ut en kort bok där han ställde följande fyra frågor till alla som designar (planerar för) lärande inom utbildningsväsendet: – Vilka är målen med utbildningen? – Vilka kunskaper och erfarenheter kommer att…
Fortsätt läs“Lärare blir elever” – världsledande forskning på din skärm
Den 4 december kommer vi att tala på researchED i Haninge. (Obs inte bara lilla vi står på listan, utan stora namn som Dylan Wiliam, Tom Sherrington, Ollie Lovell, Anders Jönsson, Anette Jahnke och Åsa Hirsh är med och föreläser). Vi kommer att berätta om vår resa mot att försöka bli bättre lärare. Under lärarutbildningen…
Fortsätt läsVarför fungerar inte fortbildning?
Den 4 december genomfördes årets researchED Haninge; en fullspäckad dag där forskare och lärare talade om olika ämnen kopplade till skolan. För oss var det första gången som vi fick möjlighet att föra fram våra idéer om hur vi kan fortbilda skolan på ett effektivt och hållbart sätt. Vi vill rikta ett stort tack till…
Fortsätt läsMinnets (och kognitiva psykologins) plats i klassrummet
Inledning Vi har ofta reflekterat över den kognitiva psykologins frånvaro och skepsis som fanns under vår lärarutbildning i början av 2000-talet. På den tiden var det som att allt som hade med beteende och kognition att göra, kopplades till en syn där lärarna skulle komma att se eleverna som robotar som kunde programmeras eller i…
Fortsätt läsHöga förväntningar i klassrummet
Inledning Att ha höga förväntningar på elever handlar om att omsätta mentala förväntningar i praktiska handlingar i interaktionen med elever. Förväntningar ska inte förväxlas med förhoppningar. Visst kan läraren innerligt hoppas att eleverna ska lära sig, men om inte denna önskan följs upp av förändringar i hur vi samtalar, frågar och beter oss så kommer…
Fortsätt läsMotivation i skolan – en fråga om framgång, rutiner och normer
Inledning Ett återkommande ord i skoldebatten nuförtiden är ordet motivation. Att motivera sina elever är något som lärare tänker mycket på, framför allt att det är mer svårare nu än förr. I takt med vårt föränderliga samhälle, där tekniska och digitala innovationer samt sociala medier ständigt utgör en del i våra elevers liv och tankevärld,…
Fortsätt läsKognitiv belastning och minnets effekt på koncentration
Lärande kan ses som förmågan att komma ihåg kunskap över tid och använda sig av kunskap i nya situationer och kontexter (transfer). Lärande har alltså två aspekter: varaktighet över tid och anpassning i situationen. Om lärande inte har dessa aspekter är det antagligen inte ett riktigt lärande som har skett. Eftersom lärande ska bestå över…
Fortsätt läsHur kunskap är organiserat i minnet
Vår förståelse av världen är kopplad till våra kunskaper i långtidsminnet. Vi människor ser världen genom våra minnen. Det är genom våra minnen som vi tolkar och ger mening till det vi upplever i nuet. Det är även genom våra minnen som vi lättare kan komma ihåg saker i framtiden. Detta inlägg kommer att handla…
Fortsätt läs“Fråga alla, välj en” – en diktatorisk teknik i ett demokratiskt klassrum
Frågetekniken som vi kommer att utveckla i detta inlägg kallas för “Cold calling” och betyder i princip att en säljare kontaktar en person som inte visat intresse av att bli kontaktad – tänk er en jobbig telefonförsäljare som sitter framför en dator som automatiskt ringer upp ett slumpmässigt nummer från ett register. Tekniken går i…
Fortsätt läsVarför är det svårt att analysera data?
Det här blogginlägget är lite annorlunda och mer övergripande kring hur vi kan tänka om analys i skolans värld. Att fastslå orsaken till ett problem är svårare än vad vi tror och nedan följer några tankeverktyg som vi kan ha med oss för att förhoppningsvis tänka en aning klarare. Det här är sommarens tankenöt -…
Fortsätt läsHur kan checklistor stödja vår vardag?
“In fact, when I compared the complexity of teaching with that much more highly rewarded profession, ‘doing medicine,’ I concluded that the only time medicine even approaches the complexity of an average day of classroom teaching is in an emergency room during a natural disaster.” Lee Schulman Att lärarens vardag är komplex är det förmodligen…
Fortsätt läs