Det finns en särskild sorts fortbildning som många av oss nog har upplevt. Föreläsningen är intressant, forskningen är spännande och under bikuporna runt borden pågår engagerade samtal. Mot slutet får vi kanske skriva något på en post-it om vad vi tar med oss. När vi går därifrån tänker vi: ”Det här borde vi verkligen göraFortsätt läsa ”Från att veta till att göra”
Etikettarkiv:Undervisning
Tänk om vi har tänkt fel om differentiering?
Om du inte redan har läst vårt tidigare inlägg ”Varför en balanserad undervisning kan leda oss fel” rekommenderar vi att du börjar där. I det inlägget beskriver vi varför skillnaden mellan nybörjare och experter är avgörande för hur undervisning bör utformas. I den här texten tar vi nästa steg och visar hur dessa principer kanFortsätt läsa ”Tänk om vi har tänkt fel om differentiering?”
Varför en “balanserad” undervisning kan leda oss fel
I skoldebatten beskrivs undervisning ofta som en balans mellan olika metoder. Lite genomgång, lite grupparbete och lite eget upptäckande eller prövande. Vi förstår lockelsen i den tanken. Den känns rimlig, inkluderande och ger intrycket av att alla undervisningsperspektiv får plats. Samtidigt har vi under våra år som lärare blivit allt mer tveksamma till om balansFortsätt läsa ”Varför en “balanserad” undervisning kan leda oss fel”
Del 3: Hur vet vi om AI faktiskt fungerar i skolan?
I de två första delarna har vi tagit ett steg tillbaka från tekniken och fokuserat på vad lärande faktiskt kräver. I del 1 skrev vi om varför kunskap i långtidsminnet är en förutsättning för förståelse, tänkande och problemlösning, även i en tid där information alltid finns tillgänglig. I del 2 flyttade vi fokus till undervisningenFortsätt läsa ”Del 3: Hur vet vi om AI faktiskt fungerar i skolan?”
AI i skolan – bromsa först, tänk sedan
Här kommer del två av tre i vår bloggserie om AI. Har du missat del ett så finns den här. Generativ AI har snabbt blivit en del av skolans samtal. Vissa ser enorma möjligheter, andra känner stark oro. Här behöver vi vara försiktiga. Risken för kognitiv “avlastning” eller ”utlokalisering” är stor. Om AI gör tänkandetFortsätt läsa ”AI i skolan – bromsa först, tänk sedan”
Klassrumsmetodik: att förena vetenskap, värdegrund och vardag
I helgen presenterar jag (Marcus) min kommande bok Klassrumsmetodik: att förena vetenskap, värdegrund och vardag (Natur & Kultur) på researchED Haninge 2026.
Du som ska dit är varmt välkommen att lyssna (Session 4, kl. 13.30–14.10).
Boken växte fram ur en enkel fråga: Hur kan undervisning bli mer evidensbaserad och samtidigt fungera i klassrummets vardag?
Klassrumsmetodik knyter ihop tre perspektiv:
• Etik – elevens behov och skolans kunskapsuppdrag
• Teori – vad forskningen säger om minne, lärande, beteende och motivation
• Praktik – 55 tekniker för planering, ledarskap, undervisning och bedömning
Vill du veta mer om boken?
Här kan du läsa varför jag skrev den:
Vad händer när vi analyserar undervisning utan att förstå hur lärande fungerar?
Skolor satsar ofta på resultatanalys. Man studerar prov, kartläggningar och måluppfyllelse för att förstå vad som behöver utvecklas. Ändå uteblir resultaten ibland trots systematiskt arbete. En vanlig förklaring är att resultatanalysen inte kopplas till undervisningsanalysen, den del som visar varför eleverna presterar som de gör och hur de faktiskt lär sig. Det som ofta saknasFortsätt läsa ”Vad händer när vi analyserar undervisning utan att förstå hur lärande fungerar?”
Från uppmaning till undervisning
Det här inlägget bygger på två texter: What is ‘Good’ Behaviour and How Can Teachers Encourage It? och Turn and Talk: An Evidence-Based Practice. Båda visar hur tydliga förväntningar och välfungerande rutiner kan höja undervisningens kvalitet och skapa bättre förutsättningar för lärande. “Turn and Talk” är ett exempel på en sådan rutin. Den är enkel,Fortsätt läsa ”Från uppmaning till undervisning”
Vad kännetecknar effektiv undervisning?
Och varför explicit undervisning inte är en mirakelmetod Det här är den tredje delen i vår serie om vad som har stor potential att fungera i klassrummet. I del 1 tittade vi på Project Follow Through (världens största utbildningsstudie) och vad den visade om undervisningsmodeller som hjälper elever att lyckas. I del 2 fördjupade viFortsätt läsa ”Vad kännetecknar effektiv undervisning?”
Direct Instruction: Vad visar 50 års forskning?
Fortsättningen på berättelsen om vad som faktiskt fungerar i undervisning Det här inlägget är del 2 i en serie om Direct Instruction (DI) och dess forskningsstöd. Om du inte läst del 1, så börja gärna där. Det handlar om Project Follow Through, ett unikt amerikanskt program som följde tiotusentals elever under flera år och somFortsätt läsa ”Direct Instruction: Vad visar 50 års forskning?”
