En känd stilfigur inom språkvetenskapen är oxymoronen. En oxymoron är ett ord eller begrepp som är sammansatt av två ord som står i motsats till varandra eller är skenbart oförenliga, till exempel bitterljuv, skitgod eller talande tystnad.
Oxymoronen “Önskvärda svårigheter” myntades först av Robert Bjork och har senare utvecklats tillsammans med hans fru Elizabeth Bjork – båda professorer inom kognitiv psykologi. De lade båda märke till att deras studenter såg lärprocessen på samma sätt som en videoinspelning, dvs. att eleverna trodde att allt som de observerade eller tänkte på skulle fastna på inspelningen (i minnet) på något magiskt sätt.
De märkte också att eleverna ofta upplevde det som att de kunde eller hade lärt sig innehållet i en text när de läste om den flera gånger. Men sedan när de hade prov på texten blev eleverna förvånade över att de mindes så lite – de hade ju kommit ihåg så mycket när de pluggade.
Problemet var att studenterna hade förväxlat igenkänning med inlärning. Med andra ord kände de igen innehållet i texten när de läste om den, men de testade aldrig själva att försöka minnas innehållet utan texten som stöd en timme senare – för att verkligen se vad som fastnat i långtidsminnet. Här är det lagen om minsta möjliga motstånd som spökar.
Undervisningen får varken vara för lätt eller för svår. Önskvärda svårigheter är aktiviteter där vi försöker optimera inlärningen. Optimeringen ligger ofta i mängden ny kunskap vi presenterar för eleverna kopplat till mängden förkunskaper de har.
Robert och Elizabeth Bjork rekommenderar fem strategier som vi kan använda oss för att skapa önskvärda svårigheter för våra elever – sätt som får dem att tänka hårt – och på så sätt stärka minnet och inlärningen.
Variation
Meningen med att lära sig nya kunskaper är att kunna använda dem i nya situationer på ett självständigt sätt. Att kunna prestera (klara av en uppgift eller svara på en fråga) i en specifik situation med stöd av läraren, boken eller en kamrat är nödvändigtvis inte tecken på lärande. Vi kan bara dra slutsatser om lärande över tid, över flera lektioner i flera olika situationer. Att variera vår undervisning kommer inte bara att stärka elevernas lärande, utan även synliggöra deras progression.
Som lärare kan vi variera genom att växla mellan olika aktiviteter. Vi kan ha korta pass där eleverna läser en text, för att sedan skriva lite, därefter lyssna på läraren, sedan diskutera med en kompis, testa själva, se läraren visa och förklara, testa igen etc.
Mixning
Ett stort problem med att dela upp undervisningen i block är att vi – ännu en gång – förväxlar prestation med lärande. Eleverna (och läraren) upplever att eleverna kan där och då när vi håller på med det – på provet direkt efter avslutat område när eleverna har råpluggat de tre sista dagarna. Att dela upp undervisningen i kunskapsområden är bra, vi behöver även smyga in repetitioner och kopplingar från kunskapsområden vi haft förut, för att få till önskvärda svårigheter i undervisningen.
Om den förra strategin fokuserar på att variera aktiviteterna så fokuserar mixning på att variera kunskaper – blanda kunskaper som vi lär oss nu med kunskaper vi lärde oss för veckor, månader och år sedan.
Testning
En stor mängd forskning har visat att om vi aktivt (!) lyckas plocka fram (generera) kunskaper från minnet, stärker det minnet mycket mer än om vi passivt läser om eller hör någon berätta för oss ytterligare en gång. Det är viktigt att påpeka att det är en “icke-önskvärd svårighet” om vi ber eleverna tänka på saker som de inte har kunskaper om eller som är för svåra att minnas. Utmaningen ligger i att anpassa frågor som eleverna har svårt att minnas, men som de ändå klarar av att svara på.
Forskning har även visat att enkla tester (som inte betygssätts eller bedöms) har en stor påverkan på inlärningen. Tester kan även hjälpa elever att utveckla deras metakognition – det blir väldigt tydligt för dem vad de kan och vad de ännu inte behärskar.
Spridning
Spridning och mixning påminner mycket om varandra. Mixning handlar om att blanda kunskaper som vi lär oss för tillfället med kunskaper vi lärt oss förut. Spridning handlar mer om att sprida ut de kunskaper vi lär oss nu över tid. Med andra ord är det sämre att läsa allt om Kalmarunionen två lektioner för att sedan gå vidare med Stockholms blodbad de två kommande lektionerna. Det finns stora vinster med att introducera båda första lektionen och sedan sprida ut och återkomma till dem samma vecka och veckorna (och åren) framöver.
Reducering
Reducering handlar i princip om att gradvis ta bort stöd för eleverna. I början av lärprocessen är eleverna beroende av att lärare bryter ned uppgifter och begrepp i mindre delar, eftersom de saknar de nödvändiga förkunskaperna som krävs för mer utmanande kognitiva processer, som att analysera, jämföra, resonera etc. Men ju mer eleverna lär sig, desto svårare måste vi göra det för dem, så att de fortsätter att tänka hårt (önskvärd svårighet).
Ett sätt är att reducera återkopplingens specificitet och frekvens. Dels kan vi göra den mindre specifik, till exempel “Vilken strategi skulle du kunna använda här?” eller “Nu får du själv gå igenom texten/svaret/lösningen och se om du kan göra några förbättringar.”. Dels kan vi ge återkoppling mer sällan (frekvens), vi låter helt enkelt eleverna pröva under längre och längre perioder innan vi ger dem återkoppling.
En skicklig lärare har förmågan att engagera många elever, stora delar av lektionen, till att tänka på det som läraren vill att eleverna ska lära sig. När lärare ber eleverna att tänka hårt möter de ofta motstånd från eleverna, eftersom eleverna tycker att det är jobbigt att anstränga sig. En skicklig lärare hanterar ofta det motståndet med att anpassa uppgifterna till elevernas förkunskaper och skapa en positiv och engagerande atmosfär i klassrummet – där svårigheter ses som möjligheter till lärande hos eleverna.
Länkar
Paul A. Kirschner, professor i pedagogisk psykologi, berättar om myter och sanningar inom inlärning.
Robert Bjork berättar om begreppet “Önskvärda svårigheter”.
Elizabeth Bjork och Robert Bjork ger tips, utifrån sin forskning, om hur vi lär oss på bästa sätt.
Elizabeth Bjork och Robert Bjork deltar i ett rundabordssamtal med bland annat Dylan Wiliam. Kolla in Kennet Fröjds fantastiska podcast: “Fröjd´s Toolbox”.
FortBildaSkolan 