Idag vill vi tipsa om en riktigt tänkvärd artikel: ”Rethinking How We Promote Reading Comprehension” av Hugh W. Catts. Artikeln sätter fingret på varför våra traditionella sätt att träna läsförståelse kanske inte riktigt gör jobbet – och vad vi kan göra åt det istället. Vi har läst, fnissat igenkännande (och suckat lite) och här kommer vår sammanfattning.
Tre viktiga budskap från artikeln:
- Läsförståelse är ingen enkel färdighet som kan tränas upp separat, den bygger på en komplex väv av kunskaper och erfarenheter.
- Bakgrundskunskap är absolut avgörande för att förstå texter och måste byggas systematiskt över tid.
- Vi behöver integrera ämneskunskap och läsundervisning, istället för att se dem som två separata världar.
Myten om läsförståelse som en ”färdighet”
Vi har länge behandlat läsförståelse som om det vore att lära sig att cykla. När du väl har lärt dig att hålla balansen, trampa och styra – ja, då kan du cykla på vilken väg som helst. På samma sätt har vi tänkt att elever, när de väl lärt sig några lässtrategier som att ”hitta huvudidén” eller ”ställa frågor”, ska kunna förstå vilken text som helst. Men här haltar liknelsen. Läsförståelse fungerar inte som cykling, eftersom förståelsen alltid är beroende av innehållet i texten. Att förstå en text om fotosyntes kräver helt andra förkunskaper än att tolka en dikt av Fröding.
Som Hugh Catts så klarsynt påpekar: lässtrategier i sig kan inte kompensera för brist på ämneskunskap. För att förstå en text måste man veta något om det den handlar om.
Kunskap är kung (eller drottning)
För att förstå en text behöver vi mer än bara tekniska färdigheter, vi måste ha något att koppla innehållet till. Om vi saknar förkunskaper om ämnet vi läser om, blir det svårt att se sammanhang och skapa mening. Läser vi till exempel om fotosyntes utan att veta något om växter, blir texten snabbt en snårig djungel av obegripliga ord. Därför räcker det inte att nöta strategier som ”förutspå”, ”ställ frågor” eller “sammanfatta”. Skolor behöver systematiskt bygga upp elevernas allmänbildning från tidig ålder, så att de har en stabil grund att stå på när de möter nya texter och ämnen.
Vi behöver mer kunskapsfokuserad undervisning
Traditionellt upplever vi att övning i läsförståelse ofta har bestått av fristående texter och arbetsuppgifter – en faktatext om vulkaner ena dagen, en novell om vänskap nästa. Dessutom har mycket fokus lagts på att träna lässtrategier som att “förutspå”, “ställa frågor” och “sammanfatta”, ofta utan att först bygga de nödvändiga bakgrundskunskaperna som tolkningar av texten kräver.
Genom att integrera läsning och ämnesundervisning på ett genomtänkt sätt kan vi både stärka elevernas läsförståelse och ge dem den bakgrundskunskap som är avgörande för att tolka och förstå nya texter. Lärare och skolor har en viktig roll i att säkerställa att elevernas kunskap växer systematiskt över tid – inte slumpmässigt från text till text.
”Reading comprehension is not a skill someone learns and can then apply in different reading contexts.”
— Hugh W. Catts
Tre praktiska tips för skolan
- Bygg teman och kunskapsområden: Låt läsningen hänga ihop kring övergripande teman som havet, rymden eller demokrati. Det skapar sammanhang, stärker minnet och ger eleverna möjlighet att bygga upp ämneskunskaper över tid.
- Prioritera ämneskunskap i andraspråksinlärning: Använd undervisningstiden till att utveckla både språk och förståelse för världen. För andraspråkselever räcker det inte med strategier, de behöver innehåll att koppla språket till.
- Tänk på bedömningen: Bedöm elevers läsförståelse inom områden de faktiskt undervisats i. Att pröva dem på okända texter säger ofta mer om deras bakgrundskunskap än om deras läsförmåga.
Det är lätt att tro att läsförståelse handlar om att bara ”anstränga sig mer”, men sanningen är att inte ens vi vuxna förstår en text om vi saknar förkunskaper om ämnet. Ge oss en avancerad text om kvantfysik, med alla lässtrategier i världen, och vi famlar ändå. Det är inte för att vi saknar läsförmåga, utan för att vi saknar de bakgrundskunskaper som krävs för att skapa mening. Detta gäller i ännu högre grad för våra elever. Därför måste vi tänka om: att bygga kunskap är inte ett sidospår i läsundervisningen – det är själva vägen in.
Läs hela artikeln här: Rethinking How to Promote Reading Comprehension
Fördjupa dig här: Knowledge Matters Podcast
Lyssna på vår sammanfattande AI-podd (NotebookLM)
Fundera, förfina och sprid vidare!
Hälsningar Anna & Marcus
FortBildaSkolan 