Ibland får man tag i en rapport som faktiskt lyckas förklara det vi ofta känner i klassrummet, men sällan hinner sätta ord på. Så är fallet med The Science of Maths and How to Apply It av Siobhan Merlo. Den erbjuder både ett evidensbaserat och praktiskt ramverk för hur matematikundervisning både kan bli mer effektiv och mer begriplig, utifrån hur hjärnan faktiskt fungerar.
Tre viktiga budskap från rapporten:
- För mycket information på en gång försvårar lärandet, kognitiv belastning måste hanteras.
- Undervisning behöver börja med modellering och explicit vägledning. Inte förväntningar om att eleverna ska ”upptäcka” viktiga matematiska principer på egen hand.
- Uppgifter med öppna och verklighetsnära problem kan fungera väl, men bara för elever med tillräckliga förkunskaper. Annars kan det leda till ökad ojämlikhet, passivitet och frustration.
Alla kan lära sig, men inte hur som helst
Merlo tar avstamp i vad hjärnforskningen visar om hur vi lär oss: uppmärksamhet måste fångas, arbetsminnet är begränsat och lärande kräver överföring och befästning till långtidsminnet. När en elev inte lyckas lösa ett matematikproblem beror det sällan på bristande vilja, utan på att vi överbelastat arbetsminnet. Ett konkret exempel: om du ber någon lösa ett problem med flera variabler, utan att bryta ned stegen och ge visuella stöd, så kollapsar ofta förståelsen. Det är alltså inte eleven det är “fel” på, utan på upplägget av undervisningen.
Kunskap är grunden, inte “högre” förmågor
Vi har ibland lurat oss själva att tro att elever utvecklar förmågor genom att bara samarbeta, resonera eller analysera, utan att ha grundläggande kunskaper att tänka med. Men så fungerar inte hjärnan. Förmågor som problemlösning och kritiskt tänkande är beroende av redan inlärda ämneskunskaper. Du kan inte felsöka en bil om du inte vet vad en generator gör. På samma sätt kan ingen elev förstå sannolikhet utan att ha fått undervisning om begreppen bakom. Det låter självklart, men alltför ofta undervisar vi som om det inte vore det.
En elev ska lösa ett matteproblem i lågstadiet, till exempel ”Eva har 12 äpplen och ger bort 5, hur många har hon kvar?”. Eleven måste först kunna begreppen subtraktion, antal och ta bort och ha automatiserat enkla subtraktionstal. Förmågan att lösa problemet växer ur dessa djupa grundkunskaper. Det är i samspelet mellan kunskap och förmåga som lärande sker, men utan kunskap har eleven inget att tänka med.
Motivation kräver framgång, inte sänkt ribba
Ett annat viktigt inslag i rapporten är synen på motivation. Merlo vänder sig mot idén att vi bäst motiverar elever genom att göra undervisningen ”roligare”, enklare eller mindre krävande. I stället visar forskning att känslan av att lyckas – att faktiskt kunna något – är den främsta drivkraften för engagemang och självförtroende. Genom att använda strukturerad undervisning, bygga upp färdigheter steg för steg och skapa förutsättningar för små framgångar, ger vi eleverna just det.
”If we do not know what to prioritise in our efforts, then we will be attempting to secure everything and in doing so, likely secure nothing.”
— Turner, 2023, citerad i rapporten
Tre konkreta tekniker för skolan
- Arbeta med ”I do – We do – You do”
Börja med tydlig modellering (I do), gå vidare till gemensamt arbete (We do) och låt eleverna sedan pröva själva (You do). När du lär ut uppställning i subtraktion, visa först själv på tavlan, räkna sedan tillsammans med eleverna, och låt dem därefter pröva själva i sina räknehäften. - Ge daglig och lågintensiv övning
Inkludera ca 10 minuter om dagen för repetition av exempelvis “tiokompisarna”, multiplikationstabellen och effektiva uppställningar. Sprid ut träningstillfällena över veckor, månader och år, och variera uppgifterna så att eleverna både får repetition och vila. Lägg in en kort startuppgift varje morgon där eleverna snabbt får öva på exempelvis 7 + __ = 10 eller 42 ÷ 6, utan genomgång eller nya instruktioner. - Använd visuellt stöd men gör det smart
Visuella representationer av positionssystemet och stapeldiagram hjälper till att bygga begrepp, men bara om de används i rätt ordning – från konkret till abstrakt – och utan distraherande element. Använd först tiobasmaterial för att visa vad “34” betyder, gå sedan vidare till ritade bilder och avsluta med att enbart använda siffror i tabellform.
Vi vill undervisa så att eleverna lyckas. Då behöver vi mer än goda intentioner. Vi behöver undervisning som matchar hur hjärnan och minnet faktiskt fungerar. Merlos rapport visar vägen, med både teoretiskt djup och praktisk vägledning. Det handlar inte om att välja mellan fakta och förståelse, eller mellan struktur och kreativitet. Det handlar om att bygga starka grundmurar och sedan våga ta ut svängarna.
Detta är ett komplext och nyanserat ämne, där varje del förtjänar att utforskas i sin fulla bredd och djup. I vår sammanfattning har vi lyft några centrala tankar, men vi har bara skrapat på ytan. För att verkligen ta till sig rapportens innehåll och få del av alla konkreta exempel och förklaringar rekommenderar vi att du läser hela Merlos rapport. Den förtjänar din tid och dina elever kommer att vinna på det.
Läs hela artikeln här: The Science of Math and How to Apply it
Fördjupa dig här: The Science of Math
Lyssna på vår sammanfattande AI-podd (NotebookLM)
Fundera, förfina och sprid vidare!
Hälsningar Anna & Marcus
FortBildaSkolan 