Här kommer del två av tre i vår bloggserie om AI. Har du missat del ett så finns den här. Generativ AI har snabbt blivit en del av skolans samtal. Vissa ser enorma möjligheter, andra känner stark oro. Här behöver vi vara försiktiga. Risken för kognitiv “avlastning” eller ”utlokalisering” är stor. Om AI gör tänkandetFortsätt läsa ”AI i skolan – bromsa först, tänk sedan”
Etikettarkiv:kognition
Varför minnet är viktigare än någonsin i dessa AI-tider
AI har snabbt blivit en självklar del av det pedagogiska samtalet, inte minst här på LinkedIn. För vissa framstår det som en genväg till lärande, för andra som ett hot mot undervisningen. Båda perspektiven rymmer viktiga poänger, men riskerar att skymma det mest grundläggande: kunskap växer genom egen ansträngning och framåtsyftande återkoppling, inte genom färdiga,Fortsätt läsa ”Varför minnet är viktigare än någonsin i dessa AI-tider”
Vad händer när vi analyserar undervisning utan att förstå hur lärande fungerar?
Skolor satsar ofta på resultatanalys. Man studerar prov, kartläggningar och måluppfyllelse för att förstå vad som behöver utvecklas. Ändå uteblir resultaten ibland trots systematiskt arbete. En vanlig förklaring är att resultatanalysen inte kopplas till undervisningsanalysen, den del som visar varför eleverna presterar som de gör och hur de faktiskt lär sig. Det som ofta saknasFortsätt läsa ”Vad händer när vi analyserar undervisning utan att förstå hur lärande fungerar?”
Från uppmaning till undervisning
Det här inlägget bygger på två texter: What is ‘Good’ Behaviour and How Can Teachers Encourage It? och Turn and Talk: An Evidence-Based Practice. Båda visar hur tydliga förväntningar och välfungerande rutiner kan höja undervisningens kvalitet och skapa bättre förutsättningar för lärande. “Turn and Talk” är ett exempel på en sådan rutin. Den är enkel,Fortsätt läsa ”Från uppmaning till undervisning”
Vad kännetecknar effektiv undervisning?
Och varför explicit undervisning inte är en mirakelmetod Det här är den tredje delen i vår serie om vad som har stor potential att fungera i klassrummet. I del 1 tittade vi på Project Follow Through (världens största utbildningsstudie) och vad den visade om undervisningsmodeller som hjälper elever att lyckas. I del 2 fördjupade viFortsätt läsa ”Vad kännetecknar effektiv undervisning?”
Direct Instruction: Vad visar 50 års forskning?
Fortsättningen på berättelsen om vad som faktiskt fungerar i undervisning Det här inlägget är del 2 i en serie om Direct Instruction (DI) och dess forskningsstöd. Om du inte läst del 1, så börja gärna där. Det handlar om Project Follow Through, ett unikt amerikanskt program som följde tiotusentals elever under flera år och somFortsätt läsa ”Direct Instruction: Vad visar 50 års forskning?”
Varför känner så få till världens största utbildningsstudie?
Tänk om det redan finns stark forskning om vad som fungerar i klassrummet, men att vi inte känner till den? Det här blogginlägget består av tre delar och lyfter framförallt fram en av de mest anmärkningsvärda, men förbisedda, studierna inom utbildningsforskning. Del 1 handlar om Project Follow Through, ett federalt program i USA som följdeFortsätt läsa ”Varför känner så få till världens största utbildningsstudie?”
Matematik i linje med hur minnet fungerar?
Ibland får man tag i en rapport som faktiskt lyckas förklara det vi ofta känner i klassrummet, men sällan hinner sätta ord på. Så är fallet med The Science of Maths and How to Apply It av Siobhan Merlo. Den erbjuder både ett evidensbaserat och praktiskt ramverk för hur matematikundervisning både kan bli mer effektivFortsätt läsa ”Matematik i linje med hur minnet fungerar?”
Därför behöver vi tänka om kring läsförståelse
Idag vill vi tipsa om en riktigt tänkvärd artikel: ”Rethinking How We Promote Reading Comprehension” av Hugh W. Catts. Artikeln sätter fingret på varför våra traditionella sätt att träna läsförståelse kanske inte riktigt gör jobbet – och vad vi kan göra åt det istället. Vi har läst, fnissat igenkännande (och suckat lite) och här kommerFortsätt läsa ”Därför behöver vi tänka om kring läsförståelse”
Varför elever inte är små experter och vilka konsekvenser det får för undervisning
Tänk dig att du förklarat ett ganska enkelt begrepp för att sedan fråga om eleverna har förstått. Alla nickar i gemensamt samförstånd. När eleverna efter genomgången ska lösa en uppgift eller svara på en fråga kopplat till begreppet, så märker du att de knappt förstått någonting alls. En elev vågar till och med komma medFortsätt läsa ”Varför elever inte är små experter och vilka konsekvenser det får för undervisning”
FortBildaSkolan 