När vi hör om evidensbaserade undervisningsstrategier ryggar några av oss oreflekterat tillbaka medan andra okritiskt omfamnar dem. I skoldebatten används numera begreppet evidensbaserad alltmer flitigt och kritiskt. Låt oss försöka reda ut begreppet i alla fall något! Sedan en tid tillbaka har vi intresserat oss för hur evidensbaserad (eller informerad som det ibland kallas) praktik tillämpats i skolvärlden - vad det finns för begränsningar och möjligheter helt enkelt. En viktig sak som vi själva missförstått och märkt att många med oss inte riktigt haft klart för sig är att evidens INTE är samma sak som endast forskningsresultat. Utan forskningsresultat är en av tre kunskapskällor som rymmer evidensbegreppet, de två andra är den professionella expertisen (beprövade erfarenheten) och den lokala kontexten (skolans organisation, lärarna och eleverna). Vi upplever att det inte riktigt finns en tradition av att ta del av forskning när vi argumenterar för en skolförbättring. Det blir ofta en övervikt på de två andra benen, dvs. skolans systematiska kvalitetsarbete och lärarnas erfarenheter och åsikter. Vi tror att det framför allt finns två anledningar till detta. För det första är det svårt att förstå det akademiska språket och de abstrakta begrepp som förekommer i vetenskapliga studier, eftersom många av oss inte fått tillräckligt med träning i det. För det andra är det svårt i en redan stressad arbetsmiljö att ifrågasätta sina egna och skolans redan etablerade pedagogiska grundsyn och klassrumsrutiner.
”Research can never tell teachers what to do, nor should it; it can, however, help provide teachers and leaders with what Prof. Steve Higgins (and others) have called ‘best bets’. It can – and should – provide the theory underpinning the action in classrooms, leadership meetings, governing body committees and policy-making discussions.”
(Coe, R. and Kime, S. (2019). A (new) manifesto for evidence-based education: twenty years on. Sunderland, UK: Evidence Based Education.)
Insikt Att välja vissa pedagogiska metoder framför andra, i syfte att i slutändan stärka elevernas lärande och välbefinnande, är alltid ett val vi lärare och rektorer står inför. När vi väljer något, väljer vi bort något annat och vi har alltid våra anledningar, oavsett om vi är medvetna om dem eller inte. När vi argumenterar för en förändring bör vi alltid ta hänsyn till och kunna redogöra för tre former av belägg (evidens): 1. Bästa tillgängliga och tillförlitliga forskningsresultaten 2. Den professionella expertisen bland pedagogerna 3. Skolans lokala kontext (såväl organisationsnivå som individnivå)
Bakgrund Evidensbaserad praktik är från början utarbetad inom medicinskt och socialt arbete. Viktigt att redan nämna här att vi är medvetna om att skolforskning och naturvetenskaplig forskning inte är samma sak, de bedrivs inte på samma sätt och gör inte anspråk på samma sorts resultat. Skolforskning tenderar att vara mer av kvalitativ och kontextuell karaktär, vilket gör den mer känslig för att generalisera och bara kopiera rakt av. Men, och här tror vi att vi alla kan bli bättre, tror vi att det finns en stor vinst i att tänka i följande banor: “Ok, här är ett intressant resultat av en väl genomförd studie med många deltagare som påminner om mina elever. Hur kan jag ta essensen här och anpassa resultaten i mitt klassrum?”
Risker Lärare är inte robotar, det går inte att programmera oss med den senaste forskningen och tro att det ska komma ut som god undervisning i varje klassrum. Det här är ett stort grundproblem för oss människor, såväl i privata livet som i vår professionella roll. Vi vet vad vi borde förändra, men har svårt att komma till skott och hålla lågan brinnande. Innan och under förändringsarbetet behöver vi ställa oss följande frågor: Förstår vi forskningen? Förstår vi metoden? Använder sig lärarna av dem i klassrummet? Tycker de att de är lämpliga för just dem? Vilka förstår vad? Hur går vi vidare? Egentligen handlar det om att göra samma arbete som vi gör med våra elever då vi undersöker deras förkunskaper och behov (ett formativt arbetssätt). De här resonemangen handlar inte om att förminska lärares kompetens, utan att vara realistiska och empatiska i att lärare också befinner sig i en läroprocess. Den lärare som anser sig färdig gällande lärande, är färdig att lämna yrket som lärare. När man pratar om evidens i skolsammanhang är två utvecklingslinjer framträdande, den ena är “den klassiska modellen” och den andra är en “evidensinformerad praktik”. Med den klassiska modellen förväntas lärare, enkelt uttryckt, införliva rekommenderade vetenskapliga undervisningsmetoder och på så vis förbättra måluppfyllelsen; överföra en redan utarbetad metod och därmed generera bättre resultat. Även om den klassiska modellen bygger på evidens är det en modell som inte tar hänsyn till eller betonar den enskilda professionella expertisen eller den lokala kontext som skolan befinner sig i. Pedagogikforskaren Magnus Levinsson från Göteborgs universitet skriver mer om detta i sin artikel. För någon dag sedan kom det ut en artikel kring matematiklyftet som enligt en grupp forskare inte har lett till förbättrade elevresultat. De skriver bl a om att en sådan satsning är alltför generell och inte anpassad efter de olika behov som finns hos lärare samt att skolledning behöver möjliggöra för sina lärare att kunna fortsätta arbeta med sitt utvecklingsbehov. Med andra ord, även om man har vetenskapen med sig i förändringsarbetet men inte kan implementera den på ett adekvat sätt, så spelar det ingen roll. Begreppet implementering är i sig ett intressant ämne som vi får återkomma till i framtiden men den pekar på vikten av organisatoriska förutsättningar för lärare att kunna utvecklas.
Strategier Strategin är relativt enkel i teorin, men svår i praktiken. Den handlar om att kunna argumentera för de skäl vi baserar våra beslut på. Att tänka igenom detta noga innan vi springer på bollen gör inte bara våra handlingar mer effektiva utan vi kan känna oss mer trygga i våra beslut. Så försök att skapa en vana kring att ställa dessa tre frågor till varandra på skolan: 1. Vilka forskningsresultat grundar vi detta beslut på? 2. Vilka professionella erfarenheter har legat till grund för beslutet? 3. Hur har vi anpassat oss till de organisatoriska förutsättningarna, lärarna och eleverna vi har på skolan just nu?
Fördjupning Denna gång levererar vi ett mastigt smörgåsbord med fördjupningar. Man hinner inte läsa igenom eller se allt, men samtliga är väl värda att spara ned för framtida läsning/lyssning/tittning. Här är en föreläsning av Ulrica von Thiele Schwarz om evidens i praktiken. Hon föreläser för psykologer men det skulle kunna var för lärare också enligt oss. Forskningslitteracitet betyder förmågan att förstå, värdera och använda vetenskaplig kunskap i verksamheten. Professor Sven Persson berättar om hur olika kunskapsformer kan användas för att stärka pedagogerna i deras arbete. Här finns en kortare föreläsning av Sven Persson och en massa läsvärda länkar. Kunskapsguiden är en hemsida av Socialstyrelsen med många läsvärda texter om hur den professionelle väger samman sin expertis med bästa tillgängliga kunskap, den enskildes situation, erfarenheter och önskemål vid beslut om insatser. Hemsidan riktar sig inte till lärare, men varför inte låta kreativiteten flöda och försöka inspireras av hur dessa idéer kan omsätta i skolans förbättringsarbete? Professor Rob Coe och hans forskarlag har undersökt hundratals vetenskapliga studier i syfte att hitta kopplingar mellan vad en lärare gör i klassrummet och elevernas lärande. I denna sammanfattning går de igenom strategier som visat sig vara effektiva världen över och som har potentialen att höja just dina elevers resultat! Great teaching toolkit: Evidence review Tre böcker av Jan Håkansson och Daniel Sundberg vilka gör en genomgång av forskningsläget inom ett valt ämne och diskuterar vilka slutsatser vi kan dra för att förbättra skolan. Mastigt men nyttigt! Utmärkt undervisning: framgångsfaktorer i svensk och internationell belysning Utmärkt skolutveckling: forskning om skolförbättring och måluppfyllelse Utmärkt ledarskap i skolan: Forskning om att leda för elevers måluppfyllelse Här är ett superintressant avsnitt från en fantastisk pod med Jade Pearce om hur hon arbetar på sin skola med att implementera en evidensbaserad praktik bland lärarna. En riktig eldsjäl! Becoming Educated Podcast Achieving an Evidence Informed Approach to Teaching with Jade Pearce Syftet med en evidenshierarki (eller pyramid) är att visa på tillförlitligheten hos olika former av vetenskapliga studier. Evidenshierarkin Fundera, förbättra och sprid vidare! Marcus & Anna
FortBildaSkolan 