Klassrummets Kling och Klang: Lärandemål och framgångskriterier del 2

Föreställ dig att du är med i ett matlagningsprogram på Tv och programledaren pekar på ett matsalsbord med en mängd råvaror och grönsaker och säger: “Dagens uppgift är att göra en enbärstekt renfilé med mandelpotatispuré smaksatt med Västerbottensost, viltkorv, rårörda lingon, viltsky, smörstekt ekskivling och senapsfrön (taget från A La carte Menyn på Grand Hotell)". Bredvid står en känd mästerkock och förklarar att den kommer säga till när den anser att du är klar. “Var så goda och börja”, ropar programledaren ut. Hur skulle du känna tror du? Denna upplevelse är nog inte helt olik hur många elever upplever sina lektioner runt om i världen. Läraren säger till vad den ska göra eller lära sig, men vad den behöver lära sig för att nå det målet, stegen dit eller delmålen förblir relativt osynliga.

En superenkel sak att testa med eleverna är att helt enkelt fråga dem i början, mitten eller i slutet av en lektion: 
- Vad är det vi lär oss just nu egentligen? 
- Och vad behöver vi veta och kunna för att lära oss det? 
Utifrån de svar som eleverna ger får vi en snabb bild av hur de uppfattat undervisningen, och framförallt hur vi behöver anpassa den i nästa steg.

”Framgångskriterier är ett väletablerat och användbart sätt att bryta ned lärandemålet. När den som ska lära sig har tillgång till kriterier för vad som räknas som framgång, så har de en referensram för en formativ dialog – med klasskamrater och lärare.”

Shirley Clarke i  boken “Outstanding Formative Assessment”

Art – self-portraits

Insikt
Lärare behöver bryta ned lärandemål i framgångskriterier så att läraren och eleverna har en uttalad gemensam syn kring vad som räknas som framgång eller framgång i lärandet. 

Bakgrund
Att arbeta med lärandemål utan att veta hur man tar sig dit skapar med stor sannolikhet en känsla av “oöverkomlighet” hos våra mottagare - eleverna. För att målet inte ska kännas ohanterbart är det viktigt att visa eleverna vad som krävs för att lyckas. Hur ser målet ut?

Att arbeta med lärandemål och framgångskriterier är inte bara gynnsamt för eleverna utan även ett sätt för oss lärare att tydliggöra bedömning kopplat till lärandemålet. Vad är det du ser när du ser och förstår att eleven har uppnått målet. Genom att skapa oss en tydlig bild av vilka kriterier som krävs för framgång, att kunna uppnå målet, gör att vi på ett tidigt stadium i vår planering undervisar och bedömer i linje med läroplanen. Ett vanligt inslag i skolan är att vi planerar, undervisar och sedan arbetar fram kriterier för vår bedömning. På grund av tidsbrist och andra anledningar hamnar man vid sin kollegas arbetsbord efter att provet är gjort för att diskutera: "Då ska vi se vad eleverna har svarat så att vi kan sätta en bedömning." Tänk att vi istället på förhand har konstruerat provet där du och din kollega tydligt arbetat fram ett tydligt bedömningsinnehåll från start. 

Om vi ska undervisa om t ex förmågan att argumentera är det viktigt att vi från start klargör vad som krävs för att kunna utföra en argumentation. Du behöver förmodligen ha koll på och explicit undervisa om begrepp som: tes, argument, motargument, resonera i flera led, slutsats, språklig struktur i form av känsloladdade ord, retoriska figurer - listan kan göras lång och den behöver såklart anpassas till ålder, ämne och förförståelse.  

Vi har märkt att lärare som planerat för denna förändring, där lärandemål och framgångskriterier är tydliga från start, upplever mindre stress i sin planering, undervisning och bedömning. Känslan av att ha stakat ut destinationens delmål gör att man känner sig mer trygg och mindre stressad - man har ett större grepp som på längre sikt ger tidsutrymme för andra viktiga uppgifter. 

Risker
I strävan att skapa en lärmiljö för eleverna där de inte ska uppleva undervisningen som att den är otydlig, omöjlig, obegriplig, ohanterbar och oförutsägbar, så kan pendeln slå över åt andra hållet. En av riskerna är att eleverna bara lär sig det som läraren har presenterat som lärandemål och hämmas i sin nyfikenhet och utforskande ådra. En annan risk är att lärandemål blir tillfällen att bocka av prestationer; en sorts imitation eller upprepning av vad läraren sagt eller gjort. En sista sak att ta ställning till är att se upp för att lärandemålen inte blir för svåra och abstrakta eller för lätta och för fokuserade på att rabbla definitioner av fakta. Målet är att skapa förståelse i vilken kontext fakta, begrepp och förmågor ska användas.

Strategi
Ta ett lärandemål som du arbetar med. T ex:
1. Förklara orsakerna till att vikingarna åkte ut med sina vikingaskepp i världen.
2. Beskriv konsekvenserna av den globala uppvärmningen.
3. Vad är det för skillnad på stora och små bokstäver?

Genom ovanstående exempel försöker vi illustrera att lärandemål innehåller en förmåga plus ett eller två ämnesspecifika ord (begrepp). En kunskap som eleverna ska göra något med, dvs förklara, beskriva, jämföra, se ur olika perspektiv, resonera kring eller argumentera för eller emot. Tänk först ut vad du menar med verbet som används i lärandemålet. Vad menar du med förklara, se ur olika perspektiv och jämföra? Hur ser elevernas kunskaper ut? Förstår de vad som menas med att se ur olika perspektiv, att jämföra eller resonera m.m.?

Ett bra sätt är att använda sig av stödstrukturer eller graphic organizers. Klicka gärna här för att se exempel på massa olika stödstrukturer. 

Hur kan man då arbeta för att tydliggöra processen och målet för sina elever. Det finns lite olika sätt så klart, så ta ett som passar dig och dina elever.

1. Berätta om lärandemålet och visa sedan ett exempel på det. Tex en text eller ett resonemang eller en fågelholk som eleverna ska snickra ihop, eller film på en som hoppar höjdhopp för att illustrera det eleverna ska utföra. Ta sedan hjälp av klassen med att tillsammans komma fram till vad det är som gör detta exempel bra eller mindre bra. Vilka olika steg i processen kan synliggöras?

2. Ge dem ett elevexempel och en matris eller checklista med framgångskriterier och be eleverna själva bedöma utifrån den. 

3. Be eleverna ringa in de framgångskriterier som är supersvåra med röd färg, de som är lagom svåra med gul och de som de känner att de kan i sömnen med grön. Då kan ni tillsammans se mönster och få en bild av vad ni behöver träna på framöver. 

Fördjupning
A Framework for Lesson Planning
Peg Grafwallner skriver om hur vi kan planera för lärande i första hand och aktivitet i andra hand. Artikeln finns på Edutopia som är en stiftelse som skapades av George Lucas (han som skapade Stars Wars ni vet) och som är fylld av forskningsbaserade artiklar om skolan. 

Här är en aktuell artikel som Kathleen Scalise and Dylan Wiliam skrivit om lärandemål och framgångskriterier i en digital distansundervisning. 

Här är en artikel två av våra hjältar, som skrivit en mängd böcker om skolan, Douglas Fisher and Nancy Frey. 


Fundera, förbättra och sprid vidare! 
Anna och Marcus