Vad är kunskap, enligt läroplanen? Vi börjar med ett litet lättare ämne så här i skolstarten, nämligen: vad är kunskap? Vi misstänker att om vi skulle fråga 30 olika lärare, så skulle vi få 30 olika svar om hur kunskap kan definieras och hur man ser på huruvida eleverna verkligen besitter den kunskapen som vi försöker lära ut. Vi är inte intresserade av att hitta en exakt, gemensam definition som alla lärare kommer att skriva under på, vilket antagligen är omöjligt i ett demokratiskt land. Däremot är vi nyfikna på vilka konsekvenser lärares kunskapssyn får för undervisningen i klassrummet. Följande blogginlägg kommer att vara den första av tre i serien då vi diskuterar och reder i kunskapsbegreppet. I och med de förändrade kursplanerna som träder i kraft 1 juli 2022 är det högst aktuellt att fördjupa sig i hur vi planerar för, undervisar om och bedömer olika former av kunskaper. Skolverket trycker på kunskapsuppdraget mer nu än förr och därför tror vi att det finns ett behov av att fokusera våra didaktiska samtal på fakta och förståelse som hamnat lite i skymundan av det fokus som varit på förmågor i och med Lgr 11. Vi har valt att skriva om kunskapsbegreppet utifrån tre olika perspektiv (ett för varje inlägg i serien). Det första handlar om Ingrid Carlgren och hennes formulering av de fyra kunskapsformerna som kom att kallas de fyra F:n. I det andra inlägget presenteras John Hatties formulering av kunskap som ytlig, djup och transfer samt neuroforskaren Jared Cooney Horvaths tankar kring denna indelning. Det sista inlägget handlar om hur skaparna av Understanding by design (baklängesplanering) Grant Wiggins och Jay McTighe delar upp kunskap i tre olika former: tillägna sig, skapa mening och transferera.
Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olika former – såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet – som förutsätter och samspelar med varandra. Skolans arbete måste inriktas på att ge utrymme för olika kunskapsformer och att skapa ett lärande där dessa former balanseras och blir till en helhet.
Lgr 11 Kapitel “Skolans uppdrag”
Insikt Läroplanen har faktiskt en formulerad kunskapssyn som delas upp i fyra olika kunskapsformer: fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet.
Bakgrund Ingrid Carlgren som är professor i pedagogik, och som för övrigt var den första kvinnliga och sista rektorn för Lärarhögskolan i Stockholm, skrev ett betänkande för läroplanskommittén inför den nya läroplanen som kom år 1994. Där formulerades en ny kunskapssyn för svensk skola som sa sig vara kritisk till en uppfattad övertro på teoretiska kunskaper på bekostnad av de mer personliga och tysta aspekterna av kunskap. Exempelvis så fattar lärare, eller läkare, en mängd beslut i klassrummet dagligen som de inte explicit kan förklara och koppla till en teori. Vi kan, med andra ord, mer än vi kan formulera i ord. Denna aspekt av kunskap eller kunskapsform kom att kallas för förtrogenhet. Förtrogenhetskunskap innebar att eleverna skulle kunna tillämpa sina kunskaper på olika sätt beroende på det unika i situationen. Det fanns även en ambition att påvisa att teoretisk kunskap alltid kommer till uttryck i en praktik, och att praktisk kunskap alltid vilar på en teoretisk förståelse. Det viktiga är att, även om vissa kunskapsområden mer lutar åt ett teoretiskt eller praktiskt håll, så är de lika viktiga och den ena formen av kunskap är inte viktigare än den andra. Exempelvis, så har ett praktiskt ämne som slöjd även en rik teoretisk grund där eleverna inte endast behöver lära sig att göra saker utan även förstå hur redskap, material och miljöetiska val hänger ihop. Med andra ord så har även ett teoretiskt ämne som matematik även praktisk kunskap som eleverna behöver träna på för att se matematikens användbarhet i vardagen.
Strategin Nedan har vi skapat en abstrakt och kanske obrukbar modell kring hur vi tänker att de fyra F:n kan illustreras. Se den inte som ett fulländat pedagogiskt verktyg, utan mer som en tankemodell att inspireras av. Enligt Skolverkets nya kommentarmaterial kring att använda de nya kursplanerna ska planeringen utgå från syftestexten och det centrala innehållet. Hänsyn ska även tas till kunskapskraven och den undervisning som bedrivits. För enkelhetens skull så har vi formulerat ett lärandemål i geografi för år 6 som de ska bli förtrogna med. Tanken är att röra sig baklänges i mallen, dvs att först skriva in målet med undervisningen och sedan bryta ned det i de tre andra F:n. Sedan rör vi oss nedåt och planerar exempel på bedömningsuppgifter som kan användas för att synliggöra vad eleverna lärt sig. Sist ger vi exempel på undervisningsstrategier som är kopplade till de olika kunskapsformerna. Vi vill verkligen poängtera att vi inte gör anspråk på en vetenskaplig modell, mer ett utforskande försök till att visa på hur allt hör ihop. Märk väl att det endast är bedömningsuppgiften under förtrogenhet som kan användas summativt eftersom den är samstämmig med kunskapskravet och som ligger till grund för betyg och skriftliga omdömet. Däremot kan, och bör, alla kunskapsformer inklusive förtrogenhet ligga till grund för den formativa undervisningen. Det är bara på så sätt som vi kan se var elevernas kunskaper brister och undervisa därifrån. Förtrogenhet handlar om att kunna sätta in begrepp och förståelse i nya sammanhang. Har eleven kunskap, förståelse och färdighet då vi testar i ett sammanhang (som i exemplet nedanför i tabell 2)? För att kunna bedöma om ett lärande har skett behöver vi testa förtrogenheten i ytterligare ett sammanhang. T ex om eleven även har kunskapen, förståelsen och färdigheten då vi istället frågar om hur bil- eller matindustrin skulle kunna göra fler miljöetiska val och prioriteringar?
Fördjupning Så använder du kursplanerna Bildning och kunskap (s. 23-45) Perspektiv på den svenska skolans kunskapsdiskussion (s. 16-38) Vill du få ett mail när ett nytt blogginlägg är uppe så klicka gärna här. Fundera, förbättra och sprid vidare! Marcus & Anna
FortBildaSkolan 