I takt med den tekniska och digitala utvecklingen hör vi ofta att det är svårt att konkurrera om elevernas intresse, engagemang och tålamod. Det är lätt att hamna i ”aktivitetsfällan”, där vi som lärare är ute efter att producera roliga och intresseväckande arbetsuppgifter - att gå i skola ska ju vara kul. Och det ska det så klart, men inte på bekostnad av att utveckla djupa ämnesspecifika kunskaper som finns med eleverna långt efter skolans slut. Hur kan vi designa en undervisning där vi från början är tydliga med, såväl för oss själva som för eleverna, vilket livslångt lärande de ska utveckla och sedan iscensätta intressanta och glädjerika former för hur kunskapsinhämtningen kan ske. Detta inlägg handlar om hur undervisningsstrategier inte kan bestämma lärandet, utan hur lärandet måste bestämma strategierna. Vi behöver därför, i större utsträckning, arbeta med att ta reda på var eleverna befinner sig i sin läroprocess och utifrån det anpassa undervisningen. Som den amerikanske utbildningspsykologen David Ausubel formulerade det: “The most important single factor influencing learning is what the learner already knows. Ascertain this and teach him accordingly" (Ausubel, 1968).
(…) learning is the outcome of the processes of moving from surface to deep to transfer.
John Hattie & Gregory Donoghue
Facts always precedes skills.
Jared Hoorvath Cooney
Insikt När vi vet på vilken nivå i lärprocessen eleverna befinner sig, så anpassar vi vår undervisning efter det. Inga undervisningsstrategier är rätt eller fel i sig, men vissa är mer lämpliga vid vissa nivåer av lärande än andra.
Bakgrund För några år sedan sattes skolan än en gång på kartan som ett hett politiskt och medialt debattämne. Vid detta tillfälle var det den nya zeeländske professorn inom pedagogik John Hattie med sina effektstudier som riktade strålkastarna mot den pedagogiska forskningen och dess relevans för vilka faktorer som påverkar elevernas lärande. Enkelt uttryckt handlar Hatties resonemang om att ju större effektstorlek, desto effektivare är undervisningsstrategin. Allt som är över 0,4 eller högre anses vara “zonen med önskade effekter”. Hattie hävdade att det är väsentligt att lärare och skolor fokuserar sin energi på att implementera de mest effektiva strategierna. Hattie var dock noga med att påpeka att det inte var så enkelt som att kopiera de 10 bästa strategierna som förväntades ge bäst effekt och hoppas på det bästa. Lärande är mer komplext och kontextuellt än så. Hattie menade att det är viktigt att ta reda på var eleverna befinner i sin lärprocess och utifrån det avgöra vilka undervisningsstrategier som är mest lämpade. Hatties mantra var: “Var medveten om din påverkan”. Med det menade han att vi bör vara medvetna om varför vi använder en viss strategi vid ett specifikt tillfälle och framför allt vilken effekt den har på elevernas lärprocess. Lärprocessen definierar Hattie i sin studie om lärstrategier som att gå från ytlig till djup kunskap och sedan transfer. I studien som heter “Learning strategies: a synthesis and conceptual model”, och finns som länk nedan, går Hattie och hans kollega igenom 228 metastudier, en metastudie är en studie som går igenom effekterna av flera studier inom samma område, alltså en sorts sammanfattning av kunskapsläget. Oavsett vad du tycker eller tänker om Hattie, så hoppas vi att du som läsare kan ha ett öppet sinne och tänka att det kanske finns något här att hämta. Det är väldigt många studier de tittat på!
“The results indicate that there is a subset of strategies that are effective, but this effectiveness depends on the phase of the model in which they are implemented. Further, it is best not to run separate sessions on learning strategies but to embed the various strategies within the content of the subject, to be clearer about developing both surface and deep learning, and promoting their associated optimal strategies and to teach the skills of transfer of learning.”
John Hattie & Gregory Donoghue
Hur ser processen för lärandet ut och vad menas med att gå från ytlig till djup kunskap till transfer? När vi pratar om ytlig kunskap kan det lätt missförstås som yta och att det inte skulle vara lika viktig kunskap, fallet är snarare tvärtom. Ytlig kunskap, i form av att kunna redogöra för ämnesspecifika fakta och begrepp, är nödvändig för att kunna gå på djupet inom ett ämne. Föreställ dig att försöka förstå eller vara källkritisk när du läser en vetenskaplig artikel om sjukdomen alkaptonuri utan att kunna förklara begreppen: enzym, homogentisinsyra, aminosyra, tyrosin, fenylalanin, inlagring och endokrinolog. Fakta föregår, uppenbarligen, förståelse och färdigheter som kritiskt tänkande. Den ytliga kunskapen övergår till en djup kunskap när du kan se samband mellan fakta eller begrepp och förstå hur de på olika sätt hänger ihop med varandra. I slutändan är målet med all form av utbildning transfer (överföra eller omsätta), dvs. att kunna använda kunskapen i nya situationer för att lösa verkliga problem i både livet och arbetslivet. Enkelt förklarat: När våra elever ska lära sig att läsa lär de sig till en början alfabetet och hur bokstäverna ser ut. I nästa steg handlar det om att förstå vad bokstäverna faktiskt betyder, att de betyder ljud och att du sätter ihop ljuden på olika sätt och att de olika ljuden tillsammans bildar olika ord. Slutligen kan de på egen hand läsa en text på egen hand och förstå dess innebörd.
Strategier För att stötta de olika nivåerna av lärandet försöker vi här nedanför ge konkreta tips på frågor som passar de olika nivåerna. Fler konkreta undervisningstips kopplade till Hatties rankinglista finns att hämta här. Ytlig kunskap= Förklara vad … betyder? Exempel: Förklara vad reformationen betyder? Förklara vad prioriteringsregeln betyder? Djup kunskap= Hur hänger… ihop med …? Exempel: Hur hänger reformationen ihop med Gustav Vasas styre? Hur hänger prioriteringsregeln ihop med parenteser? Transfer= Tidigare har vi pratat om … Hur kan du använda dig av den kunskapen för att förklara/förstå den här situationen? Exempel: Tidigare har vi pratat om reformationen, hur kan du använda dig av den kunskapen för att förstå det trettioåriga kriget? Tidigare har vi arbetat med prioriteringsregeln, hur kan du använda dig av den för att lösa detta tal? Ps. Tillåt er att inspireras till bättre formuleringar för ovanstående exempel. Detta är vårt generella försök till att synliggöra de olika nivåerna.
Fördjupning VISIBLE LEARNING: Applying the Surface, Deep and Transfer Learning model Schools webinar: Learning trajectory – from shallow to deep to transfer Visible Learning for Literacy Practices That Best Accelerate Student Learning Learning strategies: a synthesis and conceptual model av John Hattie & Gregory Donoghue John Hatties effektstudie Fundera, förbättra och sprid vidare! Anna & Marcus Ps. Klicka här för att prenumerera på våra blogginlägg. Klicka här för att komma till vår youtube-kanal.
FortBildaSkolan 