Den 4 december genomfördes årets researchED Haninge; en fullspäckad dag där forskare och lärare talade om olika ämnen kopplade till skolan. För oss var det första gången som vi fick möjlighet att föra fram våra idéer om hur vi kan fortbilda skolan på ett effektivt och hållbart sätt. Vi vill rikta ett stort tack till researchED, och framförallt till Eva Hartell för denna fantastiska möjlighet.
Att utveckla lärares lärande är avgörande om en skola har som ambition att stärka elevernas lärande. Fortbildning på skolor har en stor potential när det kommer till att göra lärare bättre. Vilken lärare vill inte bli bättre? Men den stora frågan är hur skapar vi förutsättningar för att lärare ska lära sig nya saker och utvecklas. Kanske kan vi se kopplingar till hur vi tänker att elever bäst lär sig. Är det verkligen så stor skillnad på hur vuxna och barn lär sig? Ha gärna detta i åtanke när vi fördjupar oss i de mekanismer som kan utgöra en effektiv fortbildning. Bakgrund Under hösten 2021 släppte Education Endowment Foundation en rapport (byggd på 104 studier) som heter “Effective professional development”, och den är bland annat skriven av Harry Fletcher Wood och Sam Sims. De definierar fortbildning som “en strukturerad och främjande aktivitet med avsikt att förbättra lärares förmåga att undervisa.” Detta blogginlägg är ett försök att sammanfatta rapportens stora idéerna så lättfattligt vi kan.
High quality teaching improves pupil outcomes and effective professional development offers a crucial tool to develop teaching quality and subsequently enhance children’s outcomes in the classroom.
The guidance report “Effective professional development”
Education research is at a stage in which we have strong theories of student learning, but we do not have well-developed ideas about teacher learning.
Mary Kennedy Professor Michigan State University
Insikt Om en skola ska planera för fortbildning bör den balansera följande fyra kategorier av mekanismer eller “aktiva ingredienser”: 1. Bygga upp lärares teoretiska kunskaper 2. Motivera lärare och sätta upp mål 3. Utveckla pedagogiska tekniker 4. Systematisk och praktisk övning Författarna menar att det inte handlar om att ge sig hän åt en viss form eller trend inom fortbildning, utan att först se efter om ovanstående mekanismer är en del av programmet - som en sorts checklista med kriterier för en fungerande fortbildning. Så oavsett om det är lesson study, coachning, kritiska kollegor eller lektionsobservationer en skola väljer att arbeta med, kommer fortbildningen antagligen inte ge någon särskild stor effekt om inte ovanstående mekanismer finns med. Med andra ord är det dem vi ska utgå ifrån när vi både vill stödja lärarna på en skola att bli bättre och höja elevernas resultat. Detta är väl självklart och redan så vi gör kanske några av er tänker. Nja, det “nya” som författarna till rapporten kommit fram till är att mycket av den konsensus som finns bland forskare om vad som utgör en effektiv fortbildning är fel. Länge har den delade bilden varit att fortbildning ska pågå under lång tid, vara ämnesspecifik, bygga på kollegialt samarbete, involvera experter och att lärarna ska vilja delta. Författarna till rapporten menar att dessa aspekter må vara bra och eftersträvansvärda, men att de inte självklart leder till effekter på elevers lärande. Hur kan det komma sig? Jo, det som saknas är de fyra kriterierna som är listade ovan. Varför inte fördjupa oss lite mer i dem? Bygga upp lärares teoretiska kunskaper För att lyckas göra detta krävs tre olika saker. Den teoretiska kunskapen behöver vara förankrad i trovärdig och relevant forskning. Det behöver vara tydligt vad lärarna ska lära sig - formulerat i lärandemål och framgångskriterier. Slutligen behöver kunskaperna repeteras vid flera tillfällen. Det är så vårt minne fungerar. Med andra ord ska vi passa oss för att tänka att vi är klara med fortbildningen och arbeta fram helt nya verksamhetsmål, vilket vi upplever att många skolor gör i alltför hög grad. Motivera lärare och sätta upp mål Lärare behöver sätta upp mål som de anser är relevanta och rimliga. De behöver känna att de gör framsteg och gärna uppleva att framstegen erkänns och uppskattas av rektor och kollegor. Sist behöver de känna att de kunskaper som presenteras kommer från människor som de litar på och anser vara trovärdiga - oavsett om det är kollegor, förstelärare, rektorer eller utvecklingslärare. Utveckla pedagogiska tekniker Lärarna behöver få undervisning i de tekniker som de ska använda i klassrummet. Det behöver även finnas ett socialt stöd i form av en kultur som bygger på en attityd av att hela tiden vilja bli bättre och där misstag ses som något positivt och lärorikt. Precis som våra elever behöver även lärare få teknikerna modellerade och få möjlighet att träna på dem med tillhörande feedback innan de testar dem i klassrummet. Systematisk och praktisk övning Det behöver finnas system för påminnelser och stödstrukturer för lärarna, så att de kommer ihåg att öva i vardagen. Att skriva ned vad du ska göra och när du ska göra det har visat sig vara framgångsfaktorer för att faktiskt göra det. Andra bra stödstrukturer är checklistor i form av punkter på en dagordning på ett ämnesmöte eller arbetslagsmöte, post-it-lappar eller nedskrivet i veckoplaneringen. Lärare behöver även uppmuntras till att ständigt planera, övervaka och utvärdera sina framsteg och hela tiden koppla teknikerna till det lektionsinnehåll som är relevanta för dem just nu. Fallgropar Vanliga misstag som görs på skolor enligt rapporten, och som vi tror många kan komma att känna igen, är att vi studerar forskning och planerar för mål och tekniker som vi vill pröva, men att vi har svårt att komma till skott med att införliva allt i klassrummet eftersom vi inte systematiskt tränar på det. Om detta är fallet kommer vi snabbt falla tillbaka i gamla vanor. Dessutom kan det vara så att vi bara fokuserar på forskning och evidens och skriver en massa fina mål och visioner i verksamhetsplaner, men vi omsätter inte vår förståelse i konkreta tekniker som vi kan öva på i klassrummet. Detta fenomen kalla för "the knowing/doing gap” inom forskningslitteraturen - vi vet vad borde göra, men vet inte hur vi ska göra det. Slutligen kan problemet vara att vi har mål, tekniker och en god systematik kring att träna och utvärdera vår praktik i klassrummen, men det saknas en teoretisk förståelse för forskningen bakom effektiv undervisning och meningsfullt lärande. Detta gör att vi kan komma att tillämpa teknikerna mekaniskt utan en djupare förståelse av vad dem egentligen syftar till. Strategier Oavsett var ni befinner er i skolans fortbildning, om det är innan, under eller efter, så kan ni ställa er följande fyra frågor och vara nyfikna på vilka svar som poppar upp: 1. På vilken evidensbaserad forskning bygger vi vår fortbildning på? 2. Hur arbetar vi med lärarnas motivation och målsättning? 3. Vilka pedagogiska tekniker vill vi att lärarna ska tillämpa i sina klassrum? 4. Vilka strukturer eller system har vi för att lärarna ska kunna träna och bli bättre?
Fördjupning Här är stödmaterialet av rapporten (ca 40 sidor) och några grafiska pdf:er som man kan ladda ned längst ned på sidan. En presentation av Sam Sims som skrivit rapporten och sam samtalar med David Weston som skrivit mycket intressant om lärarfortbildning. Klicka här för att komma till hans bok. En podcast av en underbar lärare som heter Ollie Lovell, som också presenterade på researchED, där han intervjuar Sam Sims. Kolla även in Ollies senaste bok om kognitiv överbelastning (cognitive load theory). Klicka här för att komma till hans bok. En tankeväckande och kritisk presentation med svensk text om varför bra fortbildning ofta misslyckas på skolor. En kortare rapport som Harry Fletcher Wood skrivit om forskning på fortbildning och en teoretisk modell vi kan använda oss av när vi planerar för fortbildning på våra skolor. Ett webbinarium om det vi tror är det mest lyckade men mest använda i dagens skolor: Deliberate practice, med Kathryn Morgan, Sarah Cotts and Harry Fletcher-Wood
Fundera, förbättra och sprid vidare! Marcus & Anna Ps. Klicka här för att bli prenumerant. Klicka här för att besöka vår youtube-kanal.
FortBildaSkolan 