Inledning Att ha höga förväntningar på elever handlar om att omsätta mentala förväntningar i praktiska handlingar i interaktionen med elever. Förväntningar ska inte förväxlas med förhoppningar. Visst kan läraren innerligt hoppas att eleverna ska lära sig, men om inte denna önskan följs upp av förändringar i hur vi samtalar, frågar och beter oss så kommer inga framsteg ske. Bakgrund Redan 1968 utförde forskaren Robert Rosenthal ett experiment som idag antagligen inte tagit sig igenom en etisk prövning. Det Rosenthal gjorde var att han “testade” några elever på en skola och informerade sedan lärarna vilka “duktiga” elever som skulle göra stora framsteg och vilka som inte skulle det. I själva verket var dessa “resultat” rent slumpmässiga, dvs. det var helt godtyckligt vilka elever som skulle lyckas och vilka som skulle misslyckas under läsåret. När sedan Rosenthal följde de elever som lottats till att lyckas, märkte han att de faktiskt gjorde det oavsett deras tidigare skolprestationer. Orsaken till framstegen tolkades som att lärarna haft höga, positiva förväntningar på dessa elever, vilket påverkat hur de bemött och interagerat med dem. De elever som tidigare inte lyckats med sina skolresultat hade mest att vinna på experimentet. Vad var det lärarna gjorde som påverkade de “duktiga” eleverna till att lyckas? -Lärarna uppvisade ett varmare bemötande - verbalt och icke-verbalt -Lärarna lärde ut mer kunskaper till eleverna -Lärarna ställde fler frågor till eleverna som fick svara oftare och längre -Lärarna gav mer feedback genom att de berömde om eleverna gjort rätt, stöttade om fel, gav inte upp på eleven Denna effekt av att höga förväntningar påverkar elever kallas även “Pygmalioneffekten”. I grekisk mytologi var Pygmalion en skulptör som en dag gjorde en staty av elfenben och blev så förälskad i den att Afrodite tyckte så synd om honom att hon gav statyn liv. Motsatsen, att ha låga förväntningar kallas för “Golemeffekten” efter ett monster inom judisk mytologi. Båda effekterna är exempel på självuppfyllande profetior. Höga förväntningar kan lätt bli orimliga och orealistiska, om de inte tar hänsyn till elevens kunskapsnivå och grad av självständighet. Utmaningar i klassrummet behöver alltid backas upp med anpassat stöd - mycket om eleven kan lite och lite stöd om eleven kan mycket. Om det inte finns ett stöd kommer de höga förväntningarna att väcka stress och en känsla av misslyckande. “Guldlockmetoden” - inte för mycket och inte för lite, utan alldeles, alldeles lagom - bör vara vårt rättesnöre. Hur ska vi veta vad som är för lite och för mycket då? Det är där strategierna kring formativ bedömning (eller undervisning - välj själva) kommer in och hjälper oss att ta reda på var eleven befinner sig och kan ge feedback som för lärandet framåt.
“When we expect certain behaviors of others, we are likely to act in ways that make the expected behavior more likely to occur.”
Robert Rosenthal
Insikt Våra förväntningar på våra elever påverkar hur vi interagerar med dem i tal, handlingar och kroppsspråk - vilket i sin tur påverkar deras möjligheter till lärande.
Strategier Vi kommer nu att föreslå några strategier som vi kan använda i klassrummet och som omsätter våra höga förväntningar i konkreta handlingar. Antagligen kommer strategierna vara lite obehagliga för dig och dina elever, eftersom utmaningar ofta väcker oro för att misslyckas. Men målet är att testa oss fram på ett empatiskt och flexibelt sätt, att verkligen försöka vara närvarande och känna efter när vi ska pusha och när vi backa. Vi har inspirerats av en bok som heter Teach Like a Champion av Doug Lemov, Denna bok har kanske påverkat oss mest av alla böcker vi läst, men den var inte kurslitteratur på lärarhögskolan, tyvärr. 1. “Inga avhopp” Läraren eftersträvar en klassrumskultur av att det inte är ok att inte försöka, med andra ord accepterar vi inte svar som “Jag vet inte”. Det är ok att inte kunna, men vi lämnar inte en elev som inte kan, utan uppmärksammar den och strävar mot att normalisera att försöka mer än att ge upp. Så när en elev svarar att den inte vet, så kan vi testa en av fyra saker. 1. Vi ger svaret och eleven upprepar det. 2. Vi ber om svaret från en annan elev och ber eleven upprepa det. 3. Vi ger en ledtråd som eleven använder och försöker svara. 4. Vi ber en annan elev ge en ledtråd som eleven försöker använda för att svara. Ledtrådar kan vara ställen i boken eleven kan hitta svaret, enklare frågor, närliggande begrepp eller steg i en process. 2. “Rätt ska vara rätt” Om vi har höga förväntningar ska vi inte säga att något är rätt eller bra om det inte är det. Det handlar inte bara om slutna frågor med ett rätt svar, utan även mer öppna frågor som kräver ett nyanserat och underbyggt resonemang. Här kan vi använda någon av följande fraser. 1. Sant, men kan du utveckla ditt svar lite till? 2. Ja, men vad menar du med … ? 3. Ok, vad säger ni andra om det svaret? Finns det något att tillägga? Att skicka denna signal av att sträva mot förbättring tillsammans, att våga misslyckas, att våga utmana och ta hjälp av varandra, kommer stanna kvar hos eleverna långt efter de lämnat ditt klassrum. 3. “Bra men bättre” Bra frågor bör belönas med svårare (bättre) frågor. Vår förhoppning är, om vi orkar hålla ut och är konsekventa med att utmana våra elever, att vi skapar en klassrumskultur där eleverna vill ha, förväntar sig och omfamnar viljan av att bli bättre - hur bra man än är. Vi bygger upp en attityd av “jävlar anamma” och att lärande kräver ansträngning och inte handlar om medfödd talang. Hur kan vi göra detta? 1. Be eleven förklara hur den kom fram till sitt svar. Hur den gjorde eller tänkte. 2. Be om en annan bättre metod att utföra samma uppgift med. 3. Be om ett annat bättre begrepp att beskriva svaret med. 4. Be om bevis i texten/filmen till varför eleven svarar som den gör. 5. Be eleven förklara samma sak men i en annan situation/exempel. Sammanfattningsvis kan det vara bra att förbereda eleverna på dessa strategier och hålla koll på hur de uppfattar dem. Försök att använda dem med humor och använd dig själv som exempel på hur jobbigt och nyttigt det är att misslyckas för att utvecklas. Om du inte har tid eller energi att testa ovanstående strategier så kan du alltid försöka lägga till “Berätta mer”, “Fortsätt” eller “Utveckla” som standardsvar när dina elever svarar på dina frågor.
Fördjupning Självaste Robert Rosenthal berättar om sina resultat. The Pygmalion Effect and the Power of Positive Expectations En samling av klipp där lärare interagerar med elever i riktiga klassrum. Kanske något att visa i kollegiet och diskutera. Teach Like A Champion Setting High Academic Expectations Video Clips 9 18 Ett inspirerande tal som visats 13 miljoner (!) gånger på youtube. Rita Pierson: Every kid needs a champion | TED En enkel och grafisk sammanfattning av forskningen bakom höga förväntningar. #9 THE ONE ABOUT HIGH EXPECTATIONS Fundera, förbättra och sprid vidare! Ps. Klicka här för att prenumerera på vår blogg. Klicka här för att komma till vår youtube-kanal.
FortBildaSkolan 