Inledning Ett återkommande ord i skoldebatten nuförtiden är ordet motivation. Att motivera sina elever är något som lärare tänker mycket på, framför allt att det är mer svårare nu än förr. I takt med vårt föränderliga samhälle, där tekniska och digitala innovationer samt sociala medier ständigt utgör en del i våra elevers liv och tankevärld, behöver skolan hänga med. Att ha en diskussion om bristande motivation är nödvändigt, eftersom lärare vinner på att ha motiverade elever i sitt klassrum. Det främjar lärande, välbefinnande och prosocialt beteende. Forskning visar på att ju äldre eleverna blir ter sig motivation hamna i en nedåtgående spiral. Detta är kanske inte något nytt för oss, men det är heller inte en gåta som vi har knäckt. Frågan vi ställer oss och behöver grotta mer i handlar om vad som påverkar elevernas motivation? Ett uppenbart svar skulle kunna vara att lärare numera måste skapa än mer roliga och kreativa lektioner som bygger på elevernas intressen, samt säkerställa att vi har motiverande och peppande “TED-talks” för att tända deras lågor. Detta är i sig inte fel, och under många år så har detta varit en generell uppfattningen kring hur elever ska bli mer motiverade till sin skolgång och framförallt till sitt egna lärande. Mantrat under vår lärarutbildning var i princip: “Ju mer vi motiverar och skapar intresse hos våra elever desto större chans att de anstränger sig och lyckas”. Men är det verkligen så enkelt? Eller är det kanske till och med tvärtom?
Insikt Vi kan bara lära oss det vi uppmärksammar och motivation styr vår uppmärksamhet.
“Motivation is complex and invisible which makes it hard to understand.”
Peps Mccrea
Bakgrund När man tittar på forskning som rör motivation kring lärande inser man hur komplext och osynligt det är, därför är det svårt att få en riktig överblick. Vi behöver här gå från helheten till delarna för att förstå helheten. Metaforiskt uttryckt, när det börjar ryka ur bilens motor och vi öppnar motorhuvudet för att försöka se vad som har hänt kommer vår förståelse att brista om vi inte har kunskapen om motorns alla delar och hur dessa hänger ihop. Här nedanför ska vi försöka ge en bild av bakomliggande delar till att förstå motivation för lärande.
Peps Mccrea, en inspirerande forskare och föreläsare, föreslår utifrån forskning att vi tittar närmare på några områden för att förstå vad motivation är. Motivation styr vår uppmärksamhet Precis som med minnet, som vi skrev om i ett tidigare inlägg, så är vår uppmärksamhet begränsad. Så är det för såväl vuxna som för våra elever. Vi kan fokusera på en sak i taget och det har stor betydelse för lärande. Istället för att tala om elever kan vi gå till oss själva, för oss lärare finns också en ständig tävlan om vår uppmärksamhet. Kanske känner du som läser detta igen dig under ett arbetslagsmöte där det å ena sidan är en intressant pågående diskussion om hur sambedömningen ska genomföras i årets nationella provupplaga, samtidigt som du skymtar fliken uppe i webbläsaren där morgondagens planering ska in. Var hamnar uppmärksamheten många gånger? Dessutom plingar plötsligt ett meddelande till från din bästa kompis som undrar om det inte är dags att boka in en biodejt nu när restriktionerna äntligen har släppts. Här kommer motivation in och blir vårt mentala system för filtrering av allt vi upplever och riktar in oss på, för det vi ska fokusera på. Allting som vi inte finner är värdefullt väljs bort och faller i glömska. “Är det värt för mig att rikta och behålla min uppmärksamhet?” är den ständigt pågående debatten i hjärnan. Våra elever befinner sig dagligen i samma situation när de möter en liknande tävlan om deras uppmärksamhet. En elev som ska lyssna till läraren som talar samtidigt som bänkkamraten vill visa en teckning i räknehäftet, en annan klasskompis som pekar på spindeln i hörnet eller en tredje som trummar i golvet med sina nya skor. Motivation är en dynamisk process Ibland har vi gått förbi kollegors klassrum som undervisar samma elever men i andra ämnen. Kanske är vi inte ensamma om att ha tänkt: “Varför jobbar X på så bra nu på NO-lektionen men inte på den jag hade imorse? Hen var ju helt frånvarande när jag gick igenom reformationens orsaker och konsekvenser!”. Ofta delas elever in i två fack, de antingen är motiverade eller inte, ibland tenderar vi att se det som ett personlighetsdrag som gäller i alla lägen. Detta stämmer dock inte. Elevers motivation är mer dynamiska än så och är snarare kopplad till omständigheterna runt omkring. Det kan handla om eleven har förtroende för sin lärare? Var lektionen är, ute eller inne? Startar lektionen en tidig måndagsmorgon? Är det ett ämnesområde som eleven känner sig säker i? Får eleven arbeta med en klasskamrat som den känner sig trygg med? Motivation är kopplat till känslor Det finns starka bevis som framhåller att motivation är en mycket mer emotionellt driven kraft än vad vi tenderar att tro. Med andra ord finns det ett samband mellan en elevs beteende och hens motivation. Många gånger tillskriver vi en elevs beteende som något medvetet eller avsiktligt när en bakomliggande orsak snarare kan vara kopplad till tidigare erfarenheter eller förhållanden runt omkring eleven. För att ge ett konkret exempel, en elev kliver in i klassrummet och lägger ned huvudet på bänken. Det verkar inte finnas någon tillstymmelse till att börja arbeta och dessutom svarar eleven läraren otrevligt när det är dags att sätta igång. I en sådan situation gör vi oss förtjänta av att stanna upp och ställa oss frågan om detta handlar om en elev som beter sig otrevligt eller om det kan finnas någon annan bakomliggande orsak. Det skulle kunna vara så att eleven inte känner sig säker i sin kunskap, svarat fel de senaste gångerna eller är osäker på var hen ska börja och därmed beter sig på ett visst sätt. Många gånger är det beteenden som lärare initialt registrerar, men vi skulle förmodligen vinna på att stanna upp och arbeta med orsaken istället för att direkt gå på symptomen.
“You can’t change what you don’t understand.”
Scott Card
Strategier Med ovanstående vetskap om motivation ger Peps oss några strategier som vi kan använda oss av för att öka motivationen. Samtliga strategier är hämtade ur forskning. 1. Minnen av framgång skapar motivation Vi är mindre benägna att vara motiverade om vi tror att vi kommer att misslyckas. Därför är den största nyckelfaktorn, i arbetet med motivationsbrist, att säkra framgång för sina elever. Om lärare hjälper elever att uppleva framgång över tid leder det till en ökad förväntan och en positiv känsla av att de kommer att lyckas i kommande skolarbete. Hur eleven minns sina tidigare upplevelser kring ämnet har en avgörande inverkan på motivationen. Peps Mccrea skriver om att skapa en hög framgångsfrekvens. Rent konkret handlar det om att: - lärare förklarar bra - bryter ner begrepp och förmågor till rätt nivå - ger många tillfällen till övning - hjälper eleverna att förstå hur framgång ser ut - har en plan redo för när misslyckanden oundvikligen inträffar 2. Rutiner som minskar ansträngning skapar motivation Lärande kräver ansträngning, och onödig ansträngning kan försämra motivationen. Känns det jobbigt vill vi ofta inte göra det. Rutiner hjälper till att effektivisera lektionstid och minskar den kognitiva belastningen i samband med en viss aktivitet. Detta leder till att vi frigör mer utrymme i arbetsminnet för det nya innehållet som vi ska lära - eleverna kan med andra ord ägna störst tid till att lära, istället för att fokusera på hur aktiviteten ska utföras. Konkreta förslag på rutiner i våra klassrum kan vara: - hur vi startar våra lektioner - hur vi avslutar lektionen - hur eleverna ber om hjälp - hur vi delar ut papper till klassen - hur vi går på toaletten 3. Normer sänder signaler om motivation Vi är sociala varelser som är starkt påverkade av vår omgivning. Elevers kamratgrupper har ett starkt inflytande på attityder, beteende och motivation. Lärare behöver därför vara säkra på att de betonar och uppmärksammar vad de vill ska hända, snarare än det som inte hänt. T ex, att säga till en klass att "många av er gjorde inte era läxor den här veckan" skickar ett meddelande till de få och flitiga elever som faktiskt gjort sin läxa att de riskerar att inte följa gruppens normer. Lärare behöver alltså medvetet tänka på vilka normer som ska få ta utrymme och ges uppmärksamhet genom att: - modellera och rollspela positiva beteenden - uppmuntra och berömma när vi ser det något positivt - berätta om andra klasser och elever som förebilder - var också tydlig och konsekvent med vad du inte tillåter i klassrummet Sammanfattningsvis handlar elevers motivation om hur väl de lyckas, vilka omständigheter och förutsättningar (rutiner) vi skapar samt de normer vi uppmärksammar i den sociala miljö som de befinner sig i. Vill du läsa mer om klassrumsrutiner, klicka här för ett av våra tidigare inlägg. Ovanstående strategier är några, av många andra, som vi lärare kan påverka för att få våra elever att lyckas och därmed känna sig mer motiverade. Strategierna ämnas inte att ses som någon form av checklista, utan mer som verktyg till att reflektera, testa och utvärdera sin undervisning. Fördjupning Peps Mccrea (kort) Peps Mccrea (lång) Peps Mccreas korta och koncisa bok om motivation för lärande Motivation en viktig nyckel till elevers skolframgång GIH:s forskning | Magnus Lindwall om motivation Fundera, förbättra och sprid vidare! Ps. Klicka här för att bli prenumerant. Klicka här för att besöka vår youtube-kanal.
FortBildaSkolan 