“In fact, when I compared the complexity of teaching with that much more highly rewarded profession, ‘doing medicine,’ I concluded that the only time medicine even approaches the complexity of an average day of classroom teaching is in an emergency room during a natural disaster.”
Lee Schulman
Att lärarens vardag är komplex är det förmodligen många som håller med om. Enligt viss forskning tar lärare i genomsnitt 1500 beslut varje dag. Utslaget på 6 timmars undervisning skulle det innebära ca fyra beslut i minuten. Kan detta verkligen stämma? Skulle man se till alla olika roller en lärare tar på sig under skoldagen börjar man förstå hur dessa beslut har hunnit bli många mot dagens slut. Väldigt enkelt uttryckt kan man beskriva lärarens dagliga arbete som en mix av att planera, undervisa, bedöma, fostra, leda, trygga, administrera, trösta, rastvakta och hela tiden blicka framåt. Många gånger görs förmodligen några av dessa saker i samma andetag – en förmåga som framträder är läraren som en multitasker.
I en stressad och pressad miljö sker oundvikligen misstag – en naturlig konsekvens. Misstag kan bl.a. förklaras med att vi inte har tillräckligt med kunskap. En annan förklaring kan vara att vi inte använder den kunskapen vi har på rätt sätt. Därför är det intressant att kika närmre på en stödstruktur som används i många andra yrken, nämligen checklistor.
Bakgrund
Checklistor är utformade för att ge enkla, snabba och effektiva påminnelser i komplicerade situationer och miljöer. De är utformade för att säkerställa att viktiga steg, som skulle kunna förbises under press och stress, genomförs.
Atul Gawande är en kirurg, författare, krönikör för tidningen The New Yorker och professor vid Harvard universitet. Han och hans forskarteam har intresserat sig för ett problem som många står inför i den moderna världen – hur professionella hanterar den ökande komplexiteten i sina yrken. En kortfattad bild av Gawandes egna studie handlar om hur checklistor implementerades i operationssalar runt om i världen. En effekt var att 78 % av deltagarna ansåg att checklistor hade förhindrat kirurgiska fel. Från en försöksgrupp på 4 000 patienter undvek 150 personer att skadas och 27 liv räddades på grund av införandet av en checklista.
I boken “The Checklist Manifesto” illustrerar författaren betydelsen av checklistor på olika sätt, bl.a. genom en händelse den 14 januari år 2009 – “Miraklet på Hudsonfloden”. Strax efter starten från flygplatsen La Guardia i New York stöter flight 1549 samman med en flock kanadagäss som gör att flygplanet tappade kraften till båda sina motorer, ändå lyckades flygkaptenen att landa planet på Hudsonfloden. Flygkaptenen kom såklart att hyllas för den heroiska landningen som innebar att alla liv kunde räddas. Vad har då detta med checklistor att göra? Gawande argumenterar för att det var en noggrann disciplinerad hantering där flygkaptenen följde en utarbetad checklista som var nyckeln till framgång – snarare än en enskild heroisk gärning.
Inspirerad av Gawandes bok försökte den engelska författaren och läraren Harry Fletcher-Wood omsätta teorin om checklistor i sin egen lärarpraktik. Detta gjorde han framförallt vid två moment i sin undervisning:
Vid lektionsplanering
Innan lektionsstart
För att säkerställa sin lektionsplanering använde sig Fletcher-Woods av ett antal frågor, en checklista.
Checklista för lektionsplanering
Hur fångar jag elevernas intresse och får dem att tänka till?
På vilket sätt är det tydligt hur framgång och resan till målet ser ut?
Varför är det intressant, värt och utmanande att delta på lektionen?
Kommer alla elever att få tillgång till lektionen?
Hur kommer alla att utmanas av lektionen?
Hur vet jag vad varje elev har lärt sig?
Checklista för lektionsstart
Behöver jag undervisa om allt som jag planerat för?
Vilka material behöver jag?
Behöver jag samla in något?
Hur fördelar jag talutrymmet?
Vem behöver min uppmärksamhet lite extra idag?
Intresset och användandet av checklistor ökade och allt landade i en bok. Här kommer några av de saker han nämner som han inte hade genomförts om han inte använt sig av sin checklista:
Glömt modellera ett svar i lektionen för att visa på vart vi ska.
Misslyckats med att ta in elevsvar från elever som behövdes pinpointas.
Lämnat den oinspirerade och torra lektionsfrågan oförändrad.
Glömt ta med de uppkopierade stencilerna till klassrummet.
Glömt ändra om ordningen i powerpointen för att skapa en bättre genomgång.
Att människor är bra på att “multitaska” har blivit mer och mer synat och ses numera som en myt av en del forskare. Just därför kan införandet av checklistor stödja lärare i en komplex och stressad skolmiljö. Det löser inte alla våra problem, men förhindrar att en del saker faller bort i glömska.
“Good checklists… are precise. They are efficient, to the point, and easy to use even in the most difficult situations. They do not try to spell out everything – a checklist cannot fly a plane. Instead they provide reminders of only the most critical and important steps – the ones that even the highly skilled professionals could miss.”
Atul Gawande
Fördjupning
I detta blogginlägg kan man läsa om hur checklistor förändrat Harry Fletcher-Woods undervisning.
I detta klipp får ni en 7 min kort sammanfattning av Atul Gawandes bok ”The Checklist Manifesto”
Fundera, förbättra och sprid vidare!
Ps.
Klicka här för att prenumerera på vår blogg. Klicka här för att komma till vår youtube-kanal.
FortBildaSkolan 