Tre myter och fyra principer från beteendepsykologin för skolan

“Your beliefs become your thoughts,
Your thoughts become your words,
Your words become your actions,
Your actions become your habits,
Your habits become your values,
Your values become your destiny.”

― Gandhi

Skolutveckling handlar i mångt och mycket om att förändra människors beteenden, oavsett om det handlar om personal, elever eller vårdnadshavare. Det kan vara att få lärare att fylla i en viss dokumentation eller testa en ny undervisningsstrategi; eller att få eleverna att delta mer i samtal eller plugga inför ett prov; eller få vårdnadshavare att läsa veckobrevet och påminna om läxan. Detta inlägg handlar om insikter från decennier av forskning kring beteendeförändring som vi kan använda oss av och tillämpa i skolan. 

Till att börja med finns det, enligt Jeni Cross, professor i sociologi på Colorado State University, tre myter eller kontraintuitiva föreställningar kring hur vi förändrar människors beteenden: 

1. Information förändrar beteenden

Många gånger spelar det ingen roll hur gedigen forskning eller häpnadsväckande kunskap vi presenterar – ofta sker ingen bestående förändring, även om inspirationen infinner sig för en flyktig sekund. Tänk på hur mycket vi vet om kost, hälsa, klimatet, arbetsmiljö, motion etc, men hur svårt det är att förändra betenden inom dessa områden. Något som ändå visat sig ha viss påverkan är hur vi presenterar informationen. Människor är exempelvis mer benägna att ta till sig information genom mänskliga möten, än att läsa eller lyssna på den.

Tips: Samtala hellre om informationen, än att bara skicka ut text.

2. Attityder förändrar beteenden

Om inte mer information hjälper, så kanske vi borde försöka övertyga mottagarna om att det vore väldigt bra att förändra sig – att visa på vinster både för en själv och andra. Men attityder förändrar inte beteenden nämnvärt, utan snarare tvärtom: beteenden förändrar attityder. Så vi behöver med andra ord försöka få människor att stegvis förändra sina beteenden, och då kommer attityderna att följa efter. Tänk bara på hur många elever som exempelvis gillar matte bara för att de är bra på det. 

Tips: Ha förväntningar på beteenden, inte attityder. 

3. Människor vet vad som motiverar dem

En av de största “motivatorerna” för en individ är att se någon annan utföra förändringen, särskilt om det är en person som individen upplever ha hög status. Sociala normer har en stark övertygande kraft. Detta sker ofta omedvetet och är något som vi ogärna vill erkänna eller uppmärksamma hos oss själva. Människan är ett flockdjur och att följa gruppens åsikter och beteenden är djupt rotat i vår evolution.

Tips: Använd förebilder och exempel på vad majoriteten tenderar att göra.

En annan person som verkligen excellerat i tänkandet kring att skapa vanor är James Clear, författare till boken “Atomic Habits”. (Finns även på svenska här eller en kort video som sammanfattar boken här). 

James Clear menar att all beteendeförändring handlar om att antingen skapa nya konstruktiva vanor eller bryta gamla destruktiva. En intressant tanke han har är att vi inte ska fokusera alltför mycket på tillfälliga mål, utan mer på varaktiga system för att införliva och bibehålla vanor. 
Vi bör även koppla våra vanor mer till vår identitet (vilka vi vill vara), än till flyktiga mål. Tankar som: “Jag vill leva ett hälsosamt liv” och “Jag vill bli en bättre lärare för att mina elever ska klara sig så bra som möjligt i livet” är kopplade till våra värderingar, och minskar risken att vi ger upp våra ansträngningar eller slutar att utvecklas bara för vi nått våra mål. Nackdelen med mål är de uppnås en gång och sedan släpper vi kanske dem, t ex. gå ned i vikt eller börja varje lektion med ett lärandemål. Fördelen med ett system (som fokuserar mer på processen än produkten) är att vi fortsätter utvecklas även när vi nått ett mål. James Clear uttrycker det som att vinnare och förlorare har samma mål, men olika system.

Mål	System
-Bra för att planera framsteg (vision) -Fokuserar på att bli bra på något särskilt (produkten) -Fokus på framtida och kortsiktiga vinster	-Bra för att göra framsteg (progression) -Fokuserar på att ständigt bli bättre (processen) -Fokus på dagliga och långsiktiga vanor

Vilka komponenter finner vi då i ett effektivt system för att ändra vanor? Nedan har vi sammanfattat James Clear idéer tillsammans med “EAST Framework” som utvecklats av “ Behavioral Insights Team” (BIT) i Storbritannien. BIT utvecklade ett teoretisk ramverk från beteendepsykologin (även kallat nudging) för att stödja myndigheter att påverka medborgarna i en konstruktiv riktning genom etiska och kostnadseffektiva påverkanssätt. 

Fyra komponenter som utgör ett system för att skapa nya vanor:

1. Enkelt – Gör beteenden du vill förändra (vanan) enkel att utföra genom att bryta ned den i små steg. Gör vanan synlig genom att lägga fram saker som påminner om den. Sätt alarm på mobilen. Sätt upp post-it-lappar. Skicka ut mejl som påminner om beteendet. Gör en plan för vilken dag, plats och tid du ska utföra vanan. 

2. Attraktivt – Koppla vanan till din identitet. Koppla den till något positivt och behagligt som du gör både innan och efter vanan. Beröm dig själv och synliggör dina framsteg. 

3. Socialt – Gå med i en grupp eller engagera andra att vilja vara med och göra samma förändring. Berätta för andra att du ska göra vanan. Läs och lyssna på andra som lyckats skapa vanan. Dela med dig av dina framgångar och motgångar med andra. Skapa stolthet och förebygg skamkänslor. 

4. Timing – Tänk på att försöka göra vanan när du har energi. Försök inte ändra flera vanor på samma gång, ta en i taget. Tänk igenom om det är en läglig tid att genomföra förändring. Nystarter är bra tider, tex. efter ett lov. Timing handlar mycket om fokusera på omedelbara vinster, reflektera över det negativa (långsiktiga) som skulle hända om du inte gjorde förändringen nu.  

Om du vill bryta destruktiva vanor, antingen för dig själv eller andra, så ska du försöka med göra det omvända. Tex vill du sluta med att ha med dig mobilen under skoldagen. Försök då att göra vanan:

• Svår – genom att låsa in den i ett skåp och kolla den bara på lunchen
• Osynlig – då ser du den inte och kommer inte tänka på den
• Oattraktiv – tänk på att du inte vill slösa meningslös tid på mobilen
• Obehaglig – om du ändå tar fram den, ha en skärmbild som påminner dig om att lägga tillbaka den så fort som möjligt. Lite dåligt samvete har ingen skadats av.

Nedan har vi sammanfattat James Clears modell i en tabell. Nästan som en checklista med faktorer som vi kan tänka på om vi antingen vill bygga eller bryta en vana.

Responskedjan	Händelse(Plats, person, tid eller sak)	Begär(Tankar, känslor, kroppsförnimmelser)	Handling(Tanke eller beteende)	Belöning(Begäret är tillfredsställt)
Bygga	Synlig	Attraktiv	Enkel	Behaglig
Bryta	Osynlig	Oattraktiv	Svår	Obehaglig

“Sow a thought, and you reap an act;
Sow an act, and you reap a habit;
Sow a habit, and you reap a character;
Sow a character, and you reap a destiny.”

― Samuel Smiles

Fördjupningar

EAST – Four simple ways to apply behavioural insights (kort stödmaterial)

Behavioural Change – The EAST Framework (kort youtube-film)

Atomic Habits summary – James Clear

Three Myths of Behavior Change – Jeni Cross

The Battle of Changing Your Behavior – Eric Zimmer

Niklas Laninge har skrivit tre böcker om beteendepsykolgi på svenska. Han skriver även ett väldigt intressant nyhetsbrev som du kan prenumerera på här och är en flitig besökare på diverse poddar, bla. den här.

Fundera, förbättra och sprid vidare!

Ps. 

Klicka här för att prenumerera på vår blogg.
Klicka här för att komma till vår youtube-kanal.