Som skolledare bär du ett dubbelt ansvar: att skapa goda förutsättningar för både elevers lärande och lärarnas professionella utveckling. Vi vet att kollegialt lärande är viktigt, men hur säkerställer vi att den faktiskt leder till bättre undervisning och ökad måluppfyllelse?
EEF:s rapport Effective Professional Development, skriven av Joe Collin och Ellen Smith, ger ett väl underbyggt svar. Rapporten bygger på över 100 utvärderingar av olika fortbildningsinsatser och hjälper dig som skolledare att fatta mer träffsäkra beslut. Istället för att fokusera på “vad som känns bra” visar den vad som fungerar och varför.
Tre budskap för dig som leder utveckling:
- Mekanism före metod
Det är inte formen på fortbildningen som avgör resultatet, utan vilka mekanismer som ingår i upplägget. - Balansera fyra byggstenar
Högkvalitativ fortbildning behöver bygga kunskap, motivera, träna tekniker och befästa förändring i praktiken. - Implementering är allt
Den bästa modellen faller platt om den inte anpassas till skolans kontext, tid och förutsättningar.
Gå från inspiration till systematik
Vi känner igen det: engagerade studiedagar, inspirerande föreläsare men förändringen uteblir. Enligt rapporten är det för att vi ofta stirrar oss blinda på formen (workshop, föreläsning, nätverk) istället för på innehållet, de mekanismer som får lärande att leda till handling. Exempel på mekanismer kan vara: målsättning, modellering, återkoppling, upprepning, konkret planering och kontinuerlig uppföljning. Ju fler av dessa som ingår, desto större chans att insatsen ger effekt. Som skolledare kan du därför göra stor skillnad redan i planeringsstadiet, genom att ställa frågan: Vilka mekanismer bygger denna insats på?
Stäng glappet mellan vetande och görande
Rapporten pekar på ett välkänt problem: lärare vet ofta vad de borde göra, men saknar stöd för hur de ska göra det. Som skolledare behöver du därför säkerställa att varje kompetensutveckling även innehåller moment som lär ut undervisningstekniker och ger utrymme att öva, få återkoppling och utvecklas tillsammans med kollegor. Annars får vi den klassiska “knowing–doing gap”.
Genom att organisera kollegialt lärande, handledning eller lektionsobservationer med återkoppling, skapar du strukturer som överbryggar gapet.
Förändring kräver förankring och uppföljning
Ingen kompetensutveckling fungerar utan tid, kontinuitet och förankring i det lokala sammanhanget. Rapporten visar att uppföljning som påminnelser, handlingsplaner, loggböcker eller enkla återkopplingsrutiner ökar sannolikheten för att nya arbetssätt faktiskt blir en del av vardagen. Din roll som skolledare är avgörande: för att skapa utrymme, sätta riktning, följa upp och visa att lärande är en pågående process, inte ett enstaka tillfälle.
“The more mechanisms professional development includes and effectively implements, the larger its likely impact on pupil attainment.”
Tre frågor för skolledare:
1. Vad ska läraren faktiskt göra annorlunda efter detta?
Målet är inte att deltagarna ska känna sig inspirerade, målet är att deras undervisning ska förändras. Så fråga: Vilket konkret undervisningsbeteende är det vi vill påverka? Om svaret är otydligt, backa bandet.
2. Var är mekanismerna? Kan vi peka på dem?
Mekanismer är inte mjuka värdeord, de är det som får något att hända. Finns här modellering? Målformulering? Återkoppling? Repetition? Ju fler desto bättre! Poängen är att formulera dessa förväntningar i konkreta beteenden som vi tror kommer leda till lärande.
3. Hur rustar vi läraren för att lyckas trots att verkligheten är stökig?
Allt fungerar på studiedagen, men vad händer fyra veckor senare en tisdag kl. 08.13. Finns påminnelser, kollegialt stöd, möjlighet att öva, tid att följa upp? Om svaret är nej, då är risken stor att allt rinner ut i glömska.
Styr professionell utveckling med samma precision som undervisningen
Effektiv kompetensutveckling sker inte av en slump. Den behöver planeras, genomföras och följas upp med samma noggrannhet som vi förväntar oss att lärare använder i sin undervisning. Rapporten gör tydligt att inspiration inte räcker, det krävs struktur, innehåll och uthållighet.
Att leda kompetensutveckling handlar inte bara om att fylla schemat med aktiviteter. Det handlar även om att forma ett ekosystem där undervisningen utvecklas långsamt, systematiskt och i rätt riktning. När du bygger in mekanismerna som verkligen påverkar lärarbeteenden, när du planerar för uppföljning och när du ger utrymme för kollegialt lärande i vardagen. Då händer det som verkligen räknas: undervisningen förändras, steg för steg, för fler elever.
Så fundera inte bara på nästa studiedag. Fundera på vad ni vill ska leva kvar fyra månader senare. Och hur ni kommer att veta det?
Fördjupning: Putting Evidence to Work – om implementering
AI-genererad podd i Notebook LM sammanfattning av rapporten
Fundera, förfina och sprid vidare!
Hälsningar Anna & Marcus
FortBildaSkolan 