Kognitiv belastning och minnets effekt på koncentration

Lärande kan ses som förmågan att komma ihåg kunskap över tid och använda sig av kunskap i nya situationer och kontexter (transfer). Lärande har alltså två aspekter: varaktighet över tid och anpassning i situationen. Om lärande inte har dessa aspekter är det antagligen inte ett riktigt lärande som har skett. Eftersom lärande ska bestå överFortsätt läsa ”Kognitiv belastning och minnets effekt på koncentration”

Motivation i skolan – en fråga om framgång, rutiner och normer

Inledning Ett återkommande ord i skoldebatten nuförtiden är ordet motivation. Att motivera sina elever är något som lärare tänker mycket på, framför allt att det är mer svårare nu än förr. I takt med vårt föränderliga samhälle, där tekniska och digitala innovationer samt sociala medier ständigt utgör en del i våra elevers liv och tankevärld,Fortsätt läsa ”Motivation i skolan – en fråga om framgång, rutiner och normer”

Höga förväntningar i klassrummet

Inledning Att ha höga förväntningar på elever handlar om att omsätta mentala förväntningar i praktiska handlingar i interaktionen med elever. Förväntningar ska inte förväxlas med förhoppningar. Visst kan läraren innerligt hoppas att eleverna ska lära sig, men om inte denna önskan följs upp av förändringar i hur vi samtalar, frågar och beter oss så kommerFortsätt läsa ”Höga förväntningar i klassrummet”

Minnets (och kognitiva psykologins) plats i klassrummet 

Inledning Vi har ofta reflekterat över den kognitiva psykologins frånvaro och skepsis som fanns under vår lärarutbildning i början av 2000-talet. På den tiden var det som att allt som hade med beteende och kognition att göra, kopplades till en syn där lärarna skulle komma att se eleverna som robotar som kunde programmeras eller iFortsätt läsa ”Minnets (och kognitiva psykologins) plats i klassrummet ”

Varför fungerar inte fortbildning?

Den 4 december genomfördes årets researchED Haninge; en fullspäckad dag där forskare och lärare talade om olika ämnen kopplade till skolan. För oss var det första gången som vi fick möjlighet att föra fram våra idéer om hur vi kan fortbilda skolan på ett effektivt och hållbart sätt. Vi vill rikta ett stort tack tillFortsätt läsa ”Varför fungerar inte fortbildning?”

“Lärare blir elever” – världsledande forskning på din skärm

Den 4 december kommer vi att tala på researchED i Haninge. (Obs inte bara lilla vi står på listan, utan stora namn som Dylan Wiliam, Tom Sherrington, Ollie Lovell, Anders Jönsson, Anette Jahnke och Åsa Hirsh är med och föreläser). Vi kommer att berätta om vår resa mot att försöka bli bättre lärare. Under lärarutbildningenFortsätt läsa ”“Lärare blir elever” – världsledande forskning på din skärm”

På jakt efter en balanserad kunskapssyn del 3

Inledning Baklängesplanering är en gammal och välanvänd strategi i moderna kläder. Redan år 1950 gav professor Ralph W. Tyler vid University of Chicago ut en kort bok där han ställde följande fyra frågor till alla som designar (planerar för) lärande inom utbildningsväsendet: – Vilka är målen med utbildningen? – Vilka kunskaper och erfarenheter kommer attFortsätt läsa ”På jakt efter en balanserad kunskapssyn del 3”

På jakt efter en balanserad kunskapssyn del 2

I takt med den tekniska och digitala utvecklingen hör vi ofta att det är svårt att konkurrera om elevernas intresse, engagemang och tålamod. Det är lätt att hamna i ”aktivitetsfällan”, där vi som lärare är ute efter att producera roliga och intresseväckande arbetsuppgifter – att gå i skola ska ju vara kul. Och det skaFortsätt läsa ”På jakt efter en balanserad kunskapssyn del 2”

På jakt efter en balanserad kunskapssyn del 1

Vad är kunskap, enligt läroplanen? Vi börjar med ett litet lättare ämne så här i skolstarten, nämligen: vad är kunskap? Vi misstänker att om vi skulle fråga 30 olika lärare, så skulle vi få 30 olika svar om hur kunskap kan definieras och hur man ser på huruvida eleverna verkligen besitter den kunskapen som viFortsätt läsa ”På jakt efter en balanserad kunskapssyn del 1”

Evidensbaserad skolutveckling: uppsatt på en piedestal eller kastad på en soptipp?

När vi hör om evidensbaserade undervisningsstrategier ryggar några av oss oreflekterat tillbaka medan andra okritiskt omfamnar dem. I skoldebatten används numera begreppet evidensbaserad alltmer flitigt och kritiskt. Låt oss försöka reda ut begreppet i alla fall något! Sedan en tid tillbaka har vi intresserat oss för hur evidensbaserad (eller informerad som det ibland kallas) praktikFortsätt läsa ”Evidensbaserad skolutveckling: uppsatt på en piedestal eller kastad på en soptipp?”