Klassrummets Kling och Klang: Lärandemål och framgångskriterier del 1

Ett sätt att effektivisera lärandet och engagera eleverna är att låta dem veta vad som förväntas av dem, vad de har lyckats med, vad de kan utveckla och hur de kan gå vidare i nästa steg. (Inte helt olikt hur vi lärare fungerar.) Att veta vart vi ska och hur vägen dit ser ut är en av de mest grundläggande faktorerna för planering, undervisning och bedömning. Om vi lägger mycket tankeverksamhet i denna del av vår planering kommer vi att bespara oss mycket tid och energi längre fram. Hur säkerställer vi då att planering, undervisning och bedömning hänger ihop? Ett sätt är att ha koll på sina lärandemål och vad som krävs för att uppnå dem!

“Innan vi kan ta reda på vad våra elever lär sig, innan vi kan ge feedback, innan vi kan engagera våra elever som läranderesurser för varandra och som ägare av sitt eget lärande måste vi veta vart vi är på väg.”

Dylan Wiliam

Insikt
Att använda sig av lärandemål och framgångskriterier hjälper oss att bli mer och mer säkra på vad eleverna faktiskt lär sig och att vår undervisning är i linje med vad vi vill att eleverna ska lära sig. 

Bakgrund
Att ha en målbild är grundläggande i många verksamheter utanför skolan. Sprintern studerar sina löpsteg i minsta detalj för att bli snabbare, violinisten spänner sina strängar för att uppnå en optimal ljudbild, företaget filar på sin vision för att just deras idé ska bli den mest eftertraktade på marknaden. Inom dessa områden är det väldigt tydligt vad som räknas som framgång och hur vägen mot framgång bryts ned i hanterbara delmål. Redan år 1949 formulerade den amerikanske läroplansteoretikern Ralph Tyler följande fyra frågor som var tänkta att styra såväl kursplaner som lektioner:

1. Vilka undervisningsmål ska skolan sträva efter att uppnå?
2. Vilken undervisning krävs för att eleverna ska nå målen?
3. Hur kan denna undervisning bäst organiseras på ett effektivt sätt?
4. Hur kan vi avgöra om målen har uppnåtts?

Detta med lärandemål och kriterier för framgång är med andra ord ingen ny trend. Men vår erfarenhet är att mycket av det som händer i ett klassrum inte alltid är kopplat till tydliga formulerade mål, utan fokus ligger ofta på själva görandet och aktiviteterna i sig och att hinna med att gå igenom centrala innehållet. Vi har märkt att lärandemål och framgångskriterier har varit en otrolig hjälp när det kommer till att hitta och behålla fokus under ett arbetsområde. Med dessa verktyg blir undervisningen än mer tydlig för eleverna, eftersom de på ett strukturerat sätt kan tillgodogöra sig det som vi faktiskt vill att de ska lära sig och vet vad som krävs för att uppnå det. 

Kritik
Kritik mot lärandemål har varit att det kan bli ett alltför stort fokus på endast de kunskaperna som lärandemålet tar upp. Lektionsinnehållet blir en ständig bedömning för eleverna huruvida de uppnått målen eller inte. De lär sig att imitera målen istället för att tillämpa kunskaperna i nya sammanhang. Därför menar Dylan Wiliam att vi ska hålla kontexten utanför de mer långsiktiga målen. T.ex. kan ett lärandemål vara att resonera kring hur diskriminering kan påverka människor i ett samhälle. Eleverna behöver först lära sig vad som menas med diskriminering och ska sedan kunna tillämpa det på situationer, historiska perioder eller deras egen vardag. Ett kontextbundet lärandemål skulle kunna vara att bara lära sig om diskriminering på arbetsmarknaden och därmed missa kopplingar till andra kontexter. Slutligen är idén på att börja varje lektion med att presentera ett lärandemål för eleverna ett recept på uttråkning, alltså här gäller det att tänka till kring balansen mellan tydlighet och inspiration.

Strategi
Ett lärandemål består i princip av två saker: Färdigheter och ämnesspecifika begrepp.
- Att resonera kring makt
- Att förklara global uppvärmning
- Att jämföra nu och då
- Att räkna ut omkretsen
- Att hålla takt
- Att planera en måltid 

Eleverna ska alltså göra något med sina kunskaper. Färdigheter kan vara såväl tankemässiga (kognitiva) som praktiska (handlingar). Exempel på kognitiva färdigheter kan vara att argumentera, beskriva, förklara, resonera eller jämföra. Exempel på praktiska kan vara att använda linjal, laborera, dansa, hålla tal, sy eller såga. I det här första inlägget ber vi dig att tänka ut några lärandemål kopplat till det arbetsområde du undervisar om just nu. I nästa del kommer vi nämligen att kika närmre på framgångskriterierna som gör att du bättre kan skapa en bild, för dig och eleverna, av vad som krävs för att uppnå det lärandemål som du skapat.

Fördjupning
Här nedanför har vi samlat några länkar som vi tycker ger en bra bild av varför lärandemål och framgångskriterier är en av de viktigaste pusselbitarna när det kommer till planering, undervisning och bedömning.

Skolverkets nya kommentarmaterial “Att planera, bedöma och ge återkoppling”

En kort film av Larry Ainsworth som talar om hur lärandemål, framgångskriterier och progression hör ihop.

The Clarity Problem—and the Teacher Solution. En inte alltför lång men välskriven artikel av Larry Ainsworth som ger en hel del klarhet i frågan.

Tre böcker på svenska som vi rekommenderar starkt är Effektiv undervisning av Simon Hjort och Ambjörn Furenhed, Utmanande återkoppling av James Nottingham och självklart Handbok i formativ bedömning av Dylan Wiliam.

Håll utkik efter nästa inlägg som kommer inom en snar framtid. Del 2 kommer att fokusera på framgångskriterierna. 

Fundera, förbättra och sprid vidare! 
Anna och Marcus