Frågetekniken som vi kommer att utveckla i detta inlägg kallas för “Cold calling” och betyder i princip att en säljare kontaktar en person som inte visat intresse av att bli kontaktad – tänk er en jobbig telefonförsäljare som sitter framför en dator som automatiskt ringer upp ett slumpmässigt nummer från ett register. Tekniken går i stort ut på att ställa en fråga till klassen och sedan be en elev att svara – inga glasspinnar och ingen handuppräckning – bara lärarens allenarådande beslut. Visst känns det läskigt och framför allt ovant, för alla inblandade? Vad är det då som gjort denna teknik så effektiv och populär på senare år? Det ska vi försöka reda ut i detta inlägg.
“More and more I find that, rather than merely promoting it, I am strongly advocating it, basically saying: every teacher should use cold calling as their default questioning mode. I feel strongly about it.”
Tom sherrington
Vi skulle kunna översätta denna teknik med någonting i stil med “Fråga alla, välj en”; ingen lämnas utanför samtalet och alla elever ses som värdefulla och kompetenta nog att delta utifrån sina förutsättningar och förkunskaper. Styrkan i tekniken, om den används på ett empatiskt och flexibelt sätt, är att den skapar en klassrumskultur där alla elever behöver förbereda sig på att svara, att de blir kognitivt aktiva. Det betyder att fler och fler elever kommer att tänka på frågan och de kunskaper som de förväntas lära sig – och som Daniel Willingham säger: ”Vi kan inte lära oss något vi inte tänker på”. Att tänka hårt och vara engagerad i samtalet blir över tid en norm. Det skapas även en norm av att det är tryggt att dela med sig av sina tankar, att ha fel, att mötas av respekt, få stöttning och en känsla av inkludering.
En annan stor fördel är att det är en utmärkt formativ teknik. Läraren får en mer övergripande bild av vilka som förstår vad på ett mer effektivt och tillförlitligt sätt. Den vanliga normen i ett klassrum kanske är att de som vill delta räcker upp handen och får svara, eller att läraren ibland frågar den som verkar förlorad i tankar mer som en disciplinär åtgärd än intellektuell utmaning. Ju fler frågor läraren ställer till fler elever, desto mer tvingas eleverna tänka och desto mer information om elevernas lärande kan läraren samla in. Beroende på vad eleverna svarar kan läraren anpassa sin undervisningen i stunden och välja om den ska ställa fler frågor om samma tema, be om fler svar från fler elever eller gå vidare till nästa steg i planeringen.
“Yes, I expect you to participate when I call on you, but I am doing that because I want to hear what you are thinking, I care about what you are thinking.’ Really, a Cold Call is a good thing. To say, I care what you are thinking is to remind a student that they matter.”
Doug lemov
STRATEGIN
Tom Sherrington bryter ned “Cold calling” i fem steg:
- Ställ en fråga.
- Ge klassen tid att tänka.
- Be en elev om ett svar.
- Ge respons på svaret.
- Be en ny elev om ett svar.
Det bästa är om frågorna är kopplade till arbetsområdets lärandemål och framgångskriterier (klicka på länkarna för att komma till tidigare inlägg). Frågorna kan vara fokuserade på fakta, förståelse eller färdigheter beroende på var läraren anser att klassen befinner sig i sitt lärande. En bra första fråga är att be om en definition av ett viktigt begrepp. Ge klassen mellan 30-60 sek betänketid och om eleverna är lite äldre får de gärna skriva ned sina svar. Sedan väljer läraren bara en elev och ber om ett svar. Bli inte orolig om eleven inte vet eller inte orkar svara på frågan. Tänk långsiktigt och försök behålla en positiv attityd – det kommer att ge resultat i längden. När eleven svarat så kan du ställa en följdfråga, be eleven utveckla hur den tänkt eller låta en annan elev reagera på svaret: Håller den med eller vill den rätta/lägga något?
Variationer av “Cold calling”
Förvarna eleverna
Läraren berättar att den kommer att be en viss elev om en förklaring eller sammanfattning efter de läst en text eller tittat på ett klipp. De andra eleverna behöver även de vara beredda eftersom läraren kan be dem utveckla eller svara på den första elevens svar.
Bestäm ordningen
Läraren bestämmer tre elever som kommer att få svara efter varandra. tex “Amina du börjar, sedan hör vi från Leon och därefter Malte”. Detta kan vara bra om vi vill få flera elevers uppmärksamhet samtidigt.
Första försök
I denna variation så ger vi eleverna först möjligheten att ge ett icke-verbalt svar genom handsignaler, digitalt hjälpmedel eller en “mini-whiteboard”. Sedan kan du välja ett svar som är rätt eller intressant och be eleven utveckla. Den form av “Cold calling” kan vara bra att använda med elever med sämre självförtroende och hög grad av oro.
Ensam-Par-Alla
Läraren kan börja med att alla elever får en minut att tänka på svaret, sedan diskutera det i par med sina klasskompisar för sedan vara beredd på att svara om läraren väljer hen. På så sätt blir svaret lite mer opersonligt och eleven kan använda sig av samtalet den haft med klasskompisen.
Två vanliga invändningar
Vad gör jag med alla osäkra och blyga elever?
Det är viktigt att se skapandet av en ny norm som något långsiktigt. Prata gärna med eleverna innan och förklara varför du vill testa denna teknik och hur du tror att det kommer att vara bra för klassen. Var noga med att de elever som är mest oroliga lyckas tidigt och ofta och bygg sedan på de framstegen. Beröm dem öppet inför klasskamraterna (fokusera på ansträngningen och inte att de svarade rätt).
Får eleverna aldrig räcka upp handen?
De elever som är vana att få mycket frågor och glänsa med sina kunskaper kommer sannolikt att protestera mot denna “diktatoriska” metod. Ett sätt att bjuda in dem är att eleverna får tillåtelse att räcka upp handen om de vill tillägga något efter läraren använt sig av “Cold calling” ett par gånger, eller att eleverna får räcka upp handen om de har en fråga.
Fördjupningar
Blogg av Doug Lemov
Blogg av Tom Sherrington
Kitchen Pedagogy: Cold Call Variations
Kitchen Pedagogy: Cold Call Variations
Cold Call 1.mov
Teach Like A Champion: Cold Call Technique
Fundera, förbättra och sprid vidare!
Ps.
Klicka här för att prenumerera på vår blogg.
Klicka här för att komma till vår youtube-kanal.
FortBildaSkolan 