Strategier som stärker lärande – ”Testningseffekten”

En av de viktigaste resultaten från kognitiv psykologi är “Testningseffekten” eller “Testeffekten”, dvs. att genom mental ansträngning plocka fram kunskaper från långtidsminnet i arbetsminnet. Med andra ord handlar det inte om att läsa om en text eller se om ett youtube-klipp, utan att från minnet aktivt försöka minnas något vi försökt lära oss tidigare.

Ett enkelt exempel skulle kunna vara att du bara försöker skriva ned eller illustrera allt du kommer ihåg på papper eller på datorn. Efter du har gjort det kan du gå tillbaka till texten eller dina tidigare anteckningar och jämföra och se vad du missat eller missförstått. Problemet med att läsa om eller se om är att hjärnan förväxlar upplevelsen av att känna igen texten med att komma ihåg den. Omedvetet blir texten eller filmen ett minnesstöd som du blir beroende av och det enda sättet att testa om du verkligen lärt dig är att släppa taget om stödet. 

Att testa sig själv på detta sätt eller testa elever i klassrummet med ett litet miniprov väcker ofta negativa känslor hos oss; som rädslan för att misslyckas, bli bedömd eller känna sig avslöjad. Vi hanterar bekväma lögner bättre än obekväma sanningar. Men om du som lärare håller ut och gör dessa tester till en del av vardagen, kommer det att berika elevernas lärande i längden. Det kommer definitivt att vara värt det.

Ett konkret tips för att sänka känslan av obehag hos eleverna är att de inte behöver redovisa sina resultat, utan kan rätta själva när du presenterar de rätta svaren på tavlan. Ett annat konkret exempel är att skapa begreppskort med eleverna, där begreppet står på ena sidan av kortet och definitionen på den andra. Sedan kan eleverna testa sig själva eller varandra och även rätta sig själva och repetera de svar de missat eller missförstått. 

Testeffekten handlar inte bara om att lära sig fakta och glosor, utan passar lika bra för att försöka komma ihåg mer komplexa kunskaper och även färdigheter. Testeffekten handlar inte heller bara om att svara på frågor genom att säga eller skriva dem, utan det fungerar även att rita bilder, tankekartor eller skapa stödstrukturer för hur du kan organisera begrepp. EPA-strukturen passar utmärkt för att få alla elever engagerade. Eleverna kan börja med att antingen tänka, skriva eller rita ett svar på en fråga du ställer, sedan kan de jämföra och diskutera med en bänkkamrat för att sedan dela med sig i helklass. På så sätt får du som lärare snabbt koll på vad eleverna kommer ihåg och kan planera på ett mer effektivt sätt de frågor som du ska ställa i framtiden. 

Hur kommer det sig att testeffekten fungerar?

  • Direkt effekt: Ju mer aktiv hjärnan är och får anstränga sig lagom mycket för att plocka fram minnen, desto mer stärker den både minnet i sig och de kopplingar som vi kan göra till andra minnen.
  • Indirekt effekt: Ju mer eleverna visar vad de kommer ihåg, desto mer precis feedback kan vi ge dem och synliggöra deras lärande. Detta är bra för eleven eftersom det stärker deras motivation och är bra för läraren eftersom vi kan forma den fortsatta undervisningen utifrån elevernas faktiska kunskaper. 

Vilket alternativ av dessa studieplaner skulle du välja för att klara dig bäst på ett test? 

AlternativRepeteraRepeteraRepeteraRepeteraTesta
1.Läsa om Läsa omLäsa omLäsa omTEST
2.Läsa om Läsa om Läsa om TestTEST
3.Läsa om Läsa om TestTestTEST
4.Läsa om TestTestTestTEST

De flesta kanske skulle välja alternativ 1, även om studier vid upprepade tillfällen visat att alternativ 4 är mest effektivt. David Didau beskriver studier som har visat att du lär dig ungefär 80 % om du väljer alternativ 4 jämfört med alternativ 1. Kanske något att tänka på när vi planerar veckans lektioner.

Fördjupning

Retrieval Practice | Use Low-Stakes Tests To Promote Learning | Science of Learning Series

Retrieval Practice: A video for Students – The Learning Scientists

%d bloggare gillar detta: