AI i skolan – bromsa först, tänk sedan

Här kommer del två av tre i vår bloggserie om AI. Har du missat del ett så finns den här. Generativ AI har snabbt blivit en del av skolans samtal. Vissa ser enorma möjligheter, andra känner stark oro. Här behöver vi vara försiktiga. Risken för kognitiv “avlastning” eller ”utlokalisering” är stor. Om AI gör tänkandetFortsätt läsa ”AI i skolan – bromsa först, tänk sedan”

Klassrumsmetodik: att förena vetenskap, värdegrund och vardag

I helgen presenterar jag (Marcus) min kommande bok Klassrumsmetodik: att förena vetenskap, värdegrund och vardag (Natur & Kultur) på researchED Haninge 2026.
Du som ska dit är varmt välkommen att lyssna (Session 4, kl. 13.30–14.10).

Boken växte fram ur en enkel fråga: Hur kan undervisning bli mer evidensbaserad och samtidigt fungera i klassrummets vardag?

Klassrumsmetodik knyter ihop tre perspektiv:

• Etik – elevens behov och skolans kunskapsuppdrag
• Teori – vad forskningen säger om minne, lärande, beteende och motivation
• Praktik – 55 tekniker för planering, ledarskap, undervisning och bedömning

Vill du veta mer om boken?
Här kan du läsa varför jag skrev den:

Varför minnet är viktigare än någonsin i dessa AI-tider

AI har snabbt blivit en självklar del av det pedagogiska samtalet, inte minst här på LinkedIn. För vissa framstår det som en genväg till lärande, för andra som ett hot mot undervisningen. Båda perspektiven rymmer viktiga poänger, men riskerar att skymma det mest grundläggande: kunskap växer genom egen ansträngning och framåtsyftande återkoppling, inte genom färdiga,Fortsätt läsa ”Varför minnet är viktigare än någonsin i dessa AI-tider”

Vad händer när vi analyserar undervisning utan att förstå hur lärande fungerar?

Skolor satsar ofta på resultatanalys. Man studerar prov, kartläggningar och måluppfyllelse för att förstå vad som behöver utvecklas. Ändå uteblir resultaten ibland trots systematiskt arbete. En vanlig förklaring är att resultatanalysen inte kopplas till undervisningsanalysen, den del som visar varför eleverna presterar som de gör och hur de faktiskt lär sig. Det som ofta saknasFortsätt läsa ”Vad händer när vi analyserar undervisning utan att förstå hur lärande fungerar?”

Från uppmaning till undervisning

Det här inlägget bygger på två texter: What is ‘Good’ Behaviour and How Can Teachers Encourage It? och Turn and Talk: An Evidence-Based Practice. Båda visar hur tydliga förväntningar och välfungerande rutiner kan höja undervisningens kvalitet och skapa bättre förutsättningar för lärande. “Turn and Talk” är ett exempel på en sådan rutin. Den är enkel,Fortsätt läsa ”Från uppmaning till undervisning”

Vad kännetecknar effektiv undervisning?

Och varför explicit undervisning inte är en mirakelmetod Det här är den tredje delen i vår serie om vad som har stor potential att fungera i klassrummet. I del 1 tittade vi på Project Follow Through (världens största utbildningsstudie) och vad den visade om undervisningsmodeller som hjälper elever att lyckas. I del 2 fördjupade viFortsätt läsa ”Vad kännetecknar effektiv undervisning?”

Direct Instruction: Vad visar 50 års forskning?

Fortsättningen på berättelsen om vad som faktiskt fungerar i undervisning Det här inlägget är del 2 i en serie om Direct Instruction (DI) och dess forskningsstöd. Om du inte läst del 1, så börja gärna där. Det handlar om Project Follow Through, ett unikt amerikanskt program som följde tiotusentals elever under flera år och somFortsätt läsa ”Direct Instruction: Vad visar 50 års forskning?”

Varför känner så få till världens största utbildningsstudie?

Tänk om det redan finns stark forskning om vad som fungerar i klassrummet, men att vi inte känner till den? Det här blogginlägget består av tre delar och lyfter framförallt fram en av de mest anmärkningsvärda, men förbisedda, studierna inom utbildningsforskning. Del 1 handlar om Project Follow Through, ett federalt program i USA som följdeFortsätt läsa ”Varför känner så få till världens största utbildningsstudie?”

Ordförrådets magi 

Att förstå och använda ord är inte bara en språklig färdighet, det är en förutsättning för att kunna delta i ett demokratiskt samhälle. Utan ord kan vi inte ställa frågor, förstå argument, granska makt eller formulera egna tankar. Ett rikt ordförråd ger barn möjlighet att uttrycka sina åsikter, förstå andras perspektiv och tänka både kritisktFortsätt läsa ”Ordförrådets magi ”

Fyra byggstenar för bättre undervisning – skolledarens roll i lyckad fortbildning

Som skolledare bär du ett dubbelt ansvar: att skapa goda förutsättningar för både elevers lärande och lärarnas professionella utveckling. Vi vet att kollegialt lärande är viktigt, men hur säkerställer vi att den faktiskt leder till bättre undervisning och ökad måluppfyllelse? EEF:s rapport Effective Professional Development, skriven av Joe Collin och Ellen Smith, ger ett välFortsätt läsa ”Fyra byggstenar för bättre undervisning – skolledarens roll i lyckad fortbildning”