Här hittar du våra tidigare publicerade blogginlägg, med de senaste överst.
- Från att veta till att göraDet finns en särskild sorts fortbildning som många av oss nog har upplevt. Föreläsningen är intressant, forskningen är spännande och under bikuporna runt borden pågår engagerade samtal. Mot slutet får vi kanske skriva något på en post-it om vad vi tar med oss. När vi går därifrån tänker vi: ”Det här borde vi verkligen göraFortsätt läsa ”Från att veta till att göra”
- Tänk om vi har tänkt fel om differentiering?Om du inte redan har läst vårt tidigare inlägg ”Varför en balanserad undervisning kan leda oss fel” rekommenderar vi att du börjar där. I det inlägget beskriver vi varför skillnaden mellan nybörjare och experter är avgörande för hur undervisning bör utformas. I den här texten tar vi nästa steg och visar hur dessa principer kanFortsätt läsa ”Tänk om vi har tänkt fel om differentiering?”
- Varför en “balanserad” undervisning kan leda oss felI skoldebatten beskrivs undervisning ofta som en balans mellan olika metoder. Lite genomgång, lite grupparbete och lite eget upptäckande eller prövande. Vi förstår lockelsen i den tanken. Den känns rimlig, inkluderande och ger intrycket av att alla undervisningsperspektiv får plats. Samtidigt har vi under våra år som lärare blivit allt mer tveksamma till om balansFortsätt läsa ”Varför en “balanserad” undervisning kan leda oss fel”
- Del 3: Hur vet vi om AI faktiskt fungerar i skolan?I de två första delarna har vi tagit ett steg tillbaka från tekniken och fokuserat på vad lärande faktiskt kräver. I del 1 skrev vi om varför kunskap i långtidsminnet är en förutsättning för förståelse, tänkande och problemlösning, även i en tid där information alltid finns tillgänglig. I del 2 flyttade vi fokus till undervisningenFortsätt läsa ”Del 3: Hur vet vi om AI faktiskt fungerar i skolan?”
- AI i skolan – bromsa först, tänk sedanHär kommer del två av tre i vår bloggserie om AI. Har du missat del ett så finns den här. Generativ AI har snabbt blivit en del av skolans samtal. Vissa ser enorma möjligheter, andra känner stark oro. Här behöver vi vara försiktiga. Risken för kognitiv “avlastning” eller ”utlokalisering” är stor. Om AI gör tänkandetFortsätt läsa ”AI i skolan – bromsa först, tänk sedan”
- Klassrumsmetodik: att förena vetenskap, värdegrund och vardagI helgen presenterar jag (Marcus) min kommande bok Klassrumsmetodik: att förena vetenskap, värdegrund och vardag (Natur & Kultur) på researchED Haninge 2026. Du som ska dit är varmt välkommen att lyssna (Session 4, kl. 13.30–14.10). Boken växte fram ur en enkel fråga: Hur kan undervisning bli mer evidensbaserad och samtidigt fungera i klassrummets vardag? Klassrumsmetodik knyter ihop tre perspektiv: • Etik – elevens behov och skolans kunskapsuppdrag • Teori – vad forskningen säger om minne, lärande, beteende och motivation • Praktik – 55 tekniker för planering, ledarskap, undervisning och bedömning Vill du veta mer om boken? Här kan du läsa varför jag skrev den:
- Varför minnet är viktigare än någonsin i dessa AI-tiderAI har snabbt blivit en självklar del av det pedagogiska samtalet, inte minst här på LinkedIn. För vissa framstår det som en genväg till lärande, för andra som ett hot mot undervisningen. Båda perspektiven rymmer viktiga poänger, men riskerar att skymma det mest grundläggande: kunskap växer genom egen ansträngning och framåtsyftande återkoppling, inte genom färdiga,Fortsätt läsa ”Varför minnet är viktigare än någonsin i dessa AI-tider”
- Vad händer när vi analyserar undervisning utan att förstå hur lärande fungerar?Skolor satsar ofta på resultatanalys. Man studerar prov, kartläggningar och måluppfyllelse för att förstå vad som behöver utvecklas. Ändå uteblir resultaten ibland trots systematiskt arbete. En vanlig förklaring är att resultatanalysen inte kopplas till undervisningsanalysen, den del som visar varför eleverna presterar som de gör och hur de faktiskt lär sig. Det som ofta saknasFortsätt läsa ”Vad händer när vi analyserar undervisning utan att förstå hur lärande fungerar?”
- Från uppmaning till undervisningDet här inlägget bygger på två texter: What is ‘Good’ Behaviour and How Can Teachers Encourage It? och Turn and Talk: An Evidence-Based Practice. Båda visar hur tydliga förväntningar och välfungerande rutiner kan höja undervisningens kvalitet och skapa bättre förutsättningar för lärande. “Turn and Talk” är ett exempel på en sådan rutin. Den är enkel,Fortsätt läsa ”Från uppmaning till undervisning”
- Vad kännetecknar effektiv undervisning?Och varför explicit undervisning inte är en mirakelmetod Det här är den tredje delen i vår serie om vad som har stor potential att fungera i klassrummet. I del 1 tittade vi på Project Follow Through (världens största utbildningsstudie) och vad den visade om undervisningsmodeller som hjälper elever att lyckas. I del 2 fördjupade viFortsätt läsa ”Vad kännetecknar effektiv undervisning?”
- Direct Instruction: Vad visar 50 års forskning?Fortsättningen på berättelsen om vad som faktiskt fungerar i undervisning Det här inlägget är del 2 i en serie om Direct Instruction (DI) och dess forskningsstöd. Om du inte läst del 1, så börja gärna där. Det handlar om Project Follow Through, ett unikt amerikanskt program som följde tiotusentals elever under flera år och somFortsätt läsa ”Direct Instruction: Vad visar 50 års forskning?”
- Varför känner så få till världens största utbildningsstudie?Tänk om det redan finns stark forskning om vad som fungerar i klassrummet, men att vi inte känner till den? Det här blogginlägget består av tre delar och lyfter framförallt fram en av de mest anmärkningsvärda, men förbisedda, studierna inom utbildningsforskning. Del 1 handlar om Project Follow Through, ett federalt program i USA som följdeFortsätt läsa ”Varför känner så få till världens största utbildningsstudie?”
- Ordförrådets magi Att förstå och använda ord är inte bara en språklig färdighet, det är en förutsättning för att kunna delta i ett demokratiskt samhälle. Utan ord kan vi inte ställa frågor, förstå argument, granska makt eller formulera egna tankar. Ett rikt ordförråd ger barn möjlighet att uttrycka sina åsikter, förstå andras perspektiv och tänka både kritisktFortsätt läsa ”Ordförrådets magi ”
- Fyra byggstenar för bättre undervisning – skolledarens roll i lyckad fortbildningSom skolledare bär du ett dubbelt ansvar: att skapa goda förutsättningar för både elevers lärande och lärarnas professionella utveckling. Vi vet att kollegialt lärande är viktigt, men hur säkerställer vi att den faktiskt leder till bättre undervisning och ökad måluppfyllelse? EEF:s rapport Effective Professional Development, skriven av Joe Collin och Ellen Smith, ger ett välFortsätt läsa ”Fyra byggstenar för bättre undervisning – skolledarens roll i lyckad fortbildning”
- Matematik i linje med hur minnet fungerar?Ibland får man tag i en rapport som faktiskt lyckas förklara det vi ofta känner i klassrummet, men sällan hinner sätta ord på. Så är fallet med The Science of Maths and How to Apply It av Siobhan Merlo. Den erbjuder både ett evidensbaserat och praktiskt ramverk för hur matematikundervisning både kan bli mer effektivFortsätt läsa ”Matematik i linje med hur minnet fungerar?”
- Därför behöver vi tänka om kring läsförståelseIdag vill vi tipsa om en riktigt tänkvärd artikel: ”Rethinking How We Promote Reading Comprehension” av Hugh W. Catts. Artikeln sätter fingret på varför våra traditionella sätt att träna läsförståelse kanske inte riktigt gör jobbet – och vad vi kan göra åt det istället. Vi har läst, fnissat igenkännande (och suckat lite) och här kommerFortsätt läsa ”Därför behöver vi tänka om kring läsförståelse”
- Hur kan vi få våra elever att både lyckas och trivas?Det är lätt att känna sig som en jonglör ibland – vi kastar upp kunskap, regler och relationer i luften och hoppas att allt landar på rätt plats. I en värld där skolnärvaro sjunker och elevernas välmående utmanas, är det många av oss som ställer oss frågan: hur kan vi hjälpa våra elever att bådeFortsätt läsa ”Hur kan vi få våra elever att både lyckas och trivas?”
- Varför elever inte är små experter och vilka konsekvenser det får för undervisningTänk dig att du förklarat ett ganska enkelt begrepp för att sedan fråga om eleverna har förstått. Alla nickar i gemensamt samförstånd. När eleverna efter genomgången ska lösa en uppgift eller svara på en fråga kopplat till begreppet, så märker du att de knappt förstått någonting alls. En elev vågar till och med komma medFortsätt läsa ”Varför elever inte är små experter och vilka konsekvenser det får för undervisning”
- Önskvärda svårigheter – varför lärande måste vara jobbigt En känd stilfigur inom språkvetenskapen är oxymoronen. En oxymoron är ett ord eller begrepp som är sammansatt av två ord som står i motsats till varandra eller är skenbart oförenliga, till exempel bitterljuv, skitgod eller talande tystnad. Oxymoronen “Önskvärda svårigheter” myntades först av Robert Bjork och har senare utvecklats tillsammans med hans fru Elizabeth BjorkFortsätt läsa ”Önskvärda svårigheter – varför lärande måste vara jobbigt ”
- Hur myter om lärande begränsar lärandeInnan vi går in på fem myter inom pedagogiken som vi själva fastnat i när vi båda arbetat med såväl elever som lärare, så vill vi redogöra för fem centrala principer inom kognitiv psykologi. Dessa fem principer kan ge oss en teoretisk förståelse kring varför nedanstående myter just är myter och inte förenliga med hurFortsätt läsa ”Hur myter om lärande begränsar lärande”
- Del 2 av 2 Varför är uppmärksamhet grunden för lärande?I vårt förra inlägg diskuterade vi teorin bakom varför just uppmärksamhet är grunden för lärande. Att få elevernas uppmärksamhet är svårt, att bibehålla den över tid och ständigt behöva ta tillbaka den är en ännu större utmaning. Hur går vi då tillväga? Hur kan vi skapa en kultur i klassrummet där vi förväntar oss attFortsätt läsa ”Del 2 av 2 Varför är uppmärksamhet grunden för lärande?”
- Varför är uppmärksamhet grunden för lärande? Del 1 av 2“A state in which cognitive resources are focused on certain aspects of the environment rather than on others (…)” American Psychological Association Det finns många mål med att våra elever går i skolan. Några handlar om att eleverna ska vara kreativa, kunna tänka kritiskt, vara ansvarsfulla och bli demokratiska medborgare. Hur kommer elever dit? HärFortsätt läsa ”Varför är uppmärksamhet grunden för lärande? Del 1 av 2”
- “Lärare blir elever” – världsledande forskning på researchED HaningeDen 6 maj kommer vi att tala på researchED i Haninge. Det känns snudd på overkligt att konkurrera om publiken med förebilder som Dylan Wiliam, Torkel Klingberg, Jonas Vlachos, Kate Jones, Bruce Robertson, Paul Kirschner, Åsa Hirsh och Maria Sundén Jelmini. Anmäl dig här! I år kommer vi att lyfta uppmärksamhetens (ofta förbisedda) betydelse iFortsätt läsa ”“Lärare blir elever” – världsledande forskning på researchED Haninge”
- Strategier som stärker lärande – “Mixningseffekten”När det kommer till att lära sig nya kunskaper och färdigheter tenderar vi att dela upp inlärningen i olika block eller serier. Vi börjar öva på något och när vi kan det så går vi vidare till nästa. Mixning eller “interleaving” som det heter på engelska handlar istället om att öva på olika kunskaper ochFortsätt läsa ”Strategier som stärker lärande – “Mixningseffekten””
- Varför eleven inte bör vara sin egen upptäcktsresandeIdén till detta inlägg har grott under längre tid. 2018 sände Sveriges radio det prisbelönta reportaget “Skolan & kunskapskraven” av Katarina Gunnarsson och för inte så länge sedan satte de ihop en ihopklippt version med underrubriken: “Hur kommer det sig att föräldrar inte förstår de stora abstrakta hemuppgifterna deras barn får med sig hem frånFortsätt läsa ”Varför eleven inte bör vara sin egen upptäcktsresande”
- Strategier som stärker lärande – ”Testningseffekten”En av de viktigaste resultaten från kognitiv psykologi är “Testningseffekten” eller “Testeffekten”, dvs. att genom mental ansträngning plocka fram kunskaper från långtidsminnet i arbetsminnet. Med andra ord handlar det inte om att läsa om en text eller se om ett youtube-klipp, utan att från minnet aktivt försöka minnas något vi försökt lära oss tidigare. EttFortsätt läsa ”Strategier som stärker lärande – ”Testningseffekten””
- Strategier som stärker lärande – ”Spridningseffekten”Lärande handlar till stor del om att minnas kunskaper och sedan tillämpa dem på ett anpassat sätt i den situation vi befinner oss i. En central fråga blir således: Hur minns vi kunskaper på bästa sätt? Vi kommer i denna bloggserie skriva om fem minnesstrategier som har ett starkt stöd i forskningen och som viFortsätt läsa ”Strategier som stärker lärande – ”Spridningseffekten””
- Tre myter och fyra principer från beteendepsykologin för skolan“Your beliefs become your thoughts,Your thoughts become your words,Your words become your actions,Your actions become your habits,Your habits become your values,Your values become your destiny.” ― Gandhi Skolutveckling handlar i mångt och mycket om att förändra människors beteenden, oavsett om det handlar om personal, elever eller vårdnadshavare. Det kan vara att få lärare att fyllaFortsätt läsa ”Tre myter och fyra principer från beteendepsykologin för skolan”
- Hur kan checklistor stödja vår vardag?“In fact, when I compared the complexity of teaching with that much more highly rewarded profession, ‘doing medicine,’ I concluded that the only time medicine even approaches the complexity of an average day of classroom teaching is in an emergency room during a natural disaster.” Lee Schulman Att lärarens vardag är komplex är det förmodligenFortsätt läsa ”Hur kan checklistor stödja vår vardag?”
- Varför är det svårt att analysera data?Det här blogginlägget är lite annorlunda och mer övergripande kring hur vi kan tänka om analys i skolans värld. Att fastslå orsaken till ett problem är svårare än vad vi tror och nedan följer några tankeverktyg som vi kan ha med oss för att förhoppningsvis tänka en aning klarare. Det här är sommarens tankenöt –Fortsätt läsa ”Varför är det svårt att analysera data?”
- “Fråga alla, välj en” – en diktatorisk teknik i ett demokratiskt klassrumFrågetekniken som vi kommer att utveckla i detta inlägg kallas för “Cold calling” och betyder i princip att en säljare kontaktar en person som inte visat intresse av att bli kontaktad – tänk er en jobbig telefonförsäljare som sitter framför en dator som automatiskt ringer upp ett slumpmässigt nummer från ett register. Tekniken går iFortsätt läsa ”“Fråga alla, välj en” – en diktatorisk teknik i ett demokratiskt klassrum”
- Hur kunskap är organiserat i minnetVår förståelse av världen är kopplad till våra kunskaper i långtidsminnet. Vi människor ser världen genom våra minnen. Det är genom våra minnen som vi tolkar och ger mening till det vi upplever i nuet. Det är även genom våra minnen som vi lättare kan komma ihåg saker i framtiden. Detta inlägg kommer att handlaFortsätt läsa ”Hur kunskap är organiserat i minnet”
- Kognitiv belastning och minnets effekt på koncentrationLärande kan ses som förmågan att komma ihåg kunskap över tid och använda sig av kunskap i nya situationer och kontexter (transfer). Lärande har alltså två aspekter: varaktighet över tid och anpassning i situationen. Om lärande inte har dessa aspekter är det antagligen inte ett riktigt lärande som har skett. Eftersom lärande ska bestå överFortsätt läsa ”Kognitiv belastning och minnets effekt på koncentration”
- Motivation i skolan – en fråga om framgång, rutiner och normerInledning Ett återkommande ord i skoldebatten nuförtiden är ordet motivation. Att motivera sina elever är något som lärare tänker mycket på, framför allt att det är mer svårare nu än förr. I takt med vårt föränderliga samhälle, där tekniska och digitala innovationer samt sociala medier ständigt utgör en del i våra elevers liv och tankevärld,Fortsätt läsa ”Motivation i skolan – en fråga om framgång, rutiner och normer”
- Höga förväntningar i klassrummetInledning Att ha höga förväntningar på elever handlar om att omsätta mentala förväntningar i praktiska handlingar i interaktionen med elever. Förväntningar ska inte förväxlas med förhoppningar. Visst kan läraren innerligt hoppas att eleverna ska lära sig, men om inte denna önskan följs upp av förändringar i hur vi samtalar, frågar och beter oss så kommerFortsätt läsa ”Höga förväntningar i klassrummet”
- Minnets (och kognitiva psykologins) plats i klassrummet Inledning Vi har ofta reflekterat över den kognitiva psykologins frånvaro och skepsis som fanns under vår lärarutbildning i början av 2000-talet. På den tiden var det som att allt som hade med beteende och kognition att göra, kopplades till en syn där lärarna skulle komma att se eleverna som robotar som kunde programmeras eller iFortsätt läsa ”Minnets (och kognitiva psykologins) plats i klassrummet ”
- Varför fungerar inte fortbildning?Den 4 december genomfördes årets researchED Haninge; en fullspäckad dag där forskare och lärare talade om olika ämnen kopplade till skolan. För oss var det första gången som vi fick möjlighet att föra fram våra idéer om hur vi kan fortbilda skolan på ett effektivt och hållbart sätt. Vi vill rikta ett stort tack tillFortsätt läsa ”Varför fungerar inte fortbildning?”
- “Lärare blir elever” – världsledande forskning på din skärmDen 4 december kommer vi att tala på researchED i Haninge. (Obs inte bara lilla vi står på listan, utan stora namn som Dylan Wiliam, Tom Sherrington, Ollie Lovell, Anders Jönsson, Anette Jahnke och Åsa Hirsh är med och föreläser). Vi kommer att berätta om vår resa mot att försöka bli bättre lärare. Under lärarutbildningenFortsätt läsa ”“Lärare blir elever” – världsledande forskning på din skärm”
- På jakt efter en balanserad kunskapssyn del 3Inledning Baklängesplanering är en gammal och välanvänd strategi i moderna kläder. Redan år 1950 gav professor Ralph W. Tyler vid University of Chicago ut en kort bok där han ställde följande fyra frågor till alla som designar (planerar för) lärande inom utbildningsväsendet: – Vilka är målen med utbildningen? – Vilka kunskaper och erfarenheter kommer attFortsätt läsa ”På jakt efter en balanserad kunskapssyn del 3”
- På jakt efter en balanserad kunskapssyn del 2I takt med den tekniska och digitala utvecklingen hör vi ofta att det är svårt att konkurrera om elevernas intresse, engagemang och tålamod. Det är lätt att hamna i ”aktivitetsfällan”, där vi som lärare är ute efter att producera roliga och intresseväckande arbetsuppgifter – att gå i skola ska ju vara kul. Och det skaFortsätt läsa ”På jakt efter en balanserad kunskapssyn del 2”
- På jakt efter en balanserad kunskapssyn del 1Vad är kunskap, enligt läroplanen? Vi börjar med ett litet lättare ämne så här i skolstarten, nämligen: vad är kunskap? Vi misstänker att om vi skulle fråga 30 olika lärare, så skulle vi få 30 olika svar om hur kunskap kan definieras och hur man ser på huruvida eleverna verkligen besitter den kunskapen som viFortsätt läsa ”På jakt efter en balanserad kunskapssyn del 1”
- Evidensbaserad skolutveckling: uppsatt på en piedestal eller kastad på en soptipp?När vi hör om evidensbaserade undervisningsstrategier ryggar några av oss oreflekterat tillbaka medan andra okritiskt omfamnar dem. I skoldebatten används numera begreppet evidensbaserad alltmer flitigt och kritiskt. Låt oss försöka reda ut begreppet i alla fall något! Sedan en tid tillbaka har vi intresserat oss för hur evidensbaserad (eller informerad som det ibland kallas) praktikFortsätt läsa ”Evidensbaserad skolutveckling: uppsatt på en piedestal eller kastad på en soptipp?”
- Klassrummets Kling och Klang: Lärandemål och framgångskriterier del 2Föreställ dig att du är med i ett matlagningsprogram på Tv och programledaren pekar på ett matsalsbord med en mängd råvaror och grönsaker och säger: “Dagens uppgift är att göra en enbärstekt renfilé med mandelpotatispuré smaksatt med Västerbottensost, viltkorv, rårörda lingon, viltsky, smörstekt ekskivling och senapsfrön (taget från A La carte Menyn på Grand Hotell)”.Fortsätt läsa ”Klassrummets Kling och Klang: Lärandemål och framgångskriterier del 2”
- Klassrummets Kling och Klang: Lärandemål och framgångskriterier del 1Ett sätt att effektivisera lärandet och engagera eleverna är att låta dem veta vad som förväntas av dem, vad de har lyckats med, vad de kan utveckla och hur de kan gå vidare i nästa steg. (Inte helt olikt hur vi lärare fungerar.) Att veta vart vi ska och hur vägen dit ser ut ärFortsätt läsa ”Klassrummets Kling och Klang: Lärandemål och framgångskriterier del 1”
- Klassrummet skiner med rutiner”Elever gör inte som vi lärare säger utan som vi gör”. Detta är en uppenbar sanning för många av oss. Att sluta med vissa vanor och ändra andra kräver mer än goda insikter och avsikter. Vetskapen om vad vi vill ändra är så klart nödvändig men inte alltid tillräcklig. Alltför ofta blir det vi villFortsätt läsa ”Klassrummet skiner med rutiner”
- Digitala tankar för digitala dagarDet här inlägget har inspirerats av The Education Endowment Foundation (EFF) som är en oberoende stiftelse i Storbritannien och som både sammanställer och genomför forskning i och om skolan. På deras hemsida finns det en mängd evidensbaserad forskning som de rankar olika pedagogiska strategiers effektiviteten utifrån hur starkt forskningsstöd strategin har och kostnaden för införaFortsätt läsa ”Digitala tankar för digitala dagar”
- Resonera mera med SOLO-taxonominDetta inlägg handlar om förmågan att kunna resonera och hur vi kan tänka kring att utveckla det hos våra elever – stora som små. Det teoretiska ramverk som influerat oss mest när det kommer till att försöka göra denna abstrakta förmåga någorlunda konkret är SOLO-taxonomin som skapats av John Biggs och sedan vidareutvecklats av PamFortsätt läsa ”Resonera mera med SOLO-taxonomin”
